Vaknade till en fantastisk dag full av sol och klarblå himmel. 6 grader varmt vilket är magiskt efter denna helvetes vinter. Men den härliga känslan försvann ganska snabbt då jag fick ett samtal av betydelse. Det gäller min fortsatta kamp gällande graderna I mitt hem. Med mina olyckor till bostäder genom åren då vi trasslat oss bort från bostad efter bostad med mögel, fukt och skit rent sagt. Redan på 90 talet var jag i kontakt ned Hyresgästföreningen men fick aldrig nån hjälp. Hade sammanlagt varit medlem ca 20 år på den tiden och tackade för mig då nångång på 2000 talet då det var bostad nr 4 eller 5 tror jag . Då förhandlade jag för mig själv med stöd av Hyreslagen, jordabalken och gud vilka lagar det var jag pluggade mig inpå. Jag lyckades få den rätt man har rätt till utan deras hjälp . Jag hjälpte andra t.o.m och fick till skadestånd trots att jag ingen jurist är😅.
Idag får jag samtal igen då och samma person som i alla år innan 😫 I princip samma svar .All min lilla energi jag har kvar nu i kroppen åkte rakt ner i dojjorna. Jo jag vet att jag kan själv och jag har så pass mycket bevis och dokumentation att det är det minsta problemet, Men grejen att precis ALLT ska vara så tungrott. Klart jag kör ensam i Hyresnämnden för jag vet ju vad jag utsatts för och kan bevisa det men hade varit skönt att för en gång skull ha ett stöd.
Idag var sista dag att inkomma med VAD de gjort och jag har inte fått nått besked än. Ja VAD har det gjort??? Som grädde på moset dyker en annan stor grej upp som gjorde mig lycklig in i hjärtat men snabbt vändes till negativt och nått jag inte kan skriva om just nu i min kära dagbok. Men vibbarna av det gör mig så in i norden ledsen, totalt matt och jag känner jag orkar fan inte mer😢 Just nu är känslan jag skiter I allt och vill bara vara I fred . Det är inget som drabbar mig som person så men ändå. Jag vet av hela min själ att detta är nått så bra men det kommer ev susa förbi typ. Mer kan jag inte säga . Susar det förbi vet jag inte längre om jag orkar för det kommer göra för ont och inte på lång tid ges ny chans typ.
Just nu önskade jag jag hade min älskade mamma här för det är för jävligt negativt känns det som . Jag hade behövt hennes stöd så som bara en mamma faktiskt kan ge. Ja jag vet inte vad eller hur jag ska känna mer än total frustration och matthet fy!!!
Det är mycket i en människas liv man ska gå igenom. Man viger sitt liv för sina barn och nära anhöriga för att de ska få en bra framtid, ha det bästa. Det beslut alla man tar påverkar på olika sätt med förhoppning att man gör rätt efter det förutsättningar man har. Många gånger i livet känns det att hur man än gör vrider och vänder så slår en påk tillbaka som att man ständigt är hit skickat till denna planet för att ta skit . Lite så har det känts då man kikar i facit vad man egentligen gått igenom. Visst mitt liv har inte bara varit skit då det har varit magiskt mellan turerna också. Jag är en person att de jag har närmast mig gör jag allt för och oftast lite till så jag bränner ut mig själv . Jag är expert att vända negativt till bra tillslut även om det kan ta tid. Men det finns en sak jag inte kunnat vända och i stället måstat acceptera vilket varit enormt tungt . För mig är alltid den brutala sanningen det enda även om det är tuffa saker bättre att fejsa det , reda ut det och sen gå vidare. När det inte lyckas blir det till en betongklump i kroppen , där är jag nu. Detta är så skit det kan bli om det inte blir bra helt enkelt och då behöver jag break från allt. Jag varken orkar eller kan mer nu. Jag vill bara ha det lungt.
Ja mamma om du ändå vore här😢 Du och pappa var de enda vettiga människorna att förstå. Ni vet också vad jag gjort så till den milda grad att jag totalt kollapsade. Jag kommer aldrig bli den jag var då innan och det har tagit pr att nå hit idag och jag måstd bara tänka på mig först och främst om jag nånsin ska få tillbaks min ork så mycket det går. Så är det.
Jag har så mycket i min egen kropp just nu och hur många gånger har jag inte legat där ensam på akuten full av skangar idyl, livrädd, grinfärdig och så jädra slut då hjärtat klapprat så all kraft dragit all världens väg. Haft en sådan jädra dödsångest och känt mig som 4 år och ingen mamma har. Alla dessa turer har tagit det mesta ur mig och en sak till nu äh fasen det räcker.
Jag ber verkligen till övre makter nu till vett och sans. Allt låter verkligen jätte kryptiskt men så får det vara just nu. Trött på alla tvära kast, trött på att vara tyst då jag inte borde, trött på att se allt jag ser , helt enkelt piss trött.
Med det säger jag på återhörande och natti natt 😘❤️
