Ja då var vi tillbaka till livet på en byggarbetsplats igen då *suck* Har varit uppe före tuppen, vet inte när det kommer om det kommer nu på morgonen eller i morgon bitti. Vill ju inte ligga här som en idiot och sova om det dundrar in heller. Är så trött att jag ser stjärnor och mitt i detta är det också rehab. Men idag orkar jag inte åka till någon sådan. Huvudvärken börjar komma igen, sist var i förrgår och det är ju inte konstigt när man sitter så här. Det känns bara så meningslöst just nu. Avskyr när det blir ostruktur att man inte har koll på nått och framförallt HATAR jag bostadsproblem! för jag vet hur det är när man är förpassad till byggjobbare. Det tar en evinnerlig tid innan allt blir klart. Folk som inte kommer, de glömmer, de måste göras om och det drar ut p åtiden. Och i slutänden är det ju ändå så att ens hem är ens borg. Det ställe man ska ha ro på och dras det bort vart fasen tar man vägen då?
Visst jag vet att det kommer bli bra här, och vi kommer få må bättre men det har varit för många gånger nu och det ena skiten avlöser det andra. Det är lugnet som aldrig blir nån gång. Att allt är normalt utan problem, de saknar jag. Sedan 2003 har det kört på med eländes elände nu.
först var det fly sitt hem och bo på skyddad ort, leva under hot och rädsla för en idiot skull. Efter det blev T sjuk i skolans lokaler i 2 år med skolan hemma sedan året efter. Efter det var det en skola som gjorde henne sjuk igen i 3 jädra år med tarmsjukdom och när det löste sig börjar vi må dåligt i hemmet och alla procedurer runt allt. Så med gott samvete kan jag säga at tjag har skäl för att vara urlakad just nu. Detta är som sista droppen innan bägaren rinner över. Å det finns gränser för tålamodet.
Men TÄNK POSSITIVT!!! *fniss* Självklart finns det massa sådant med. Mitt i allt elände har vi det bra vår lilla familj. allt har gjort oss sammmansvetsade och av allt ont kommer nått gott så är det. Vi kan konsten att hitta humorn mitt i allt elände och garva åt det och det är en gåva. Vi njuter av det lilla och får ut energi av mikrosaker, de kan få. Man uppskattar helt andra saker till 100% och det lilla lilla blir till undeverk. Men just nu idenna minut är jag så vansinnigt trött bara och skulle bara vilja sova nån timme till.
Men kaffepannan står på och med lite kaffe i sig brukar man ju återfå livet *fniss* Så det ska jag stjälpa i mig nu och idag skiner även solen från knall blå himmel så det kommer nog bli bra även denna dag.
Vi får se om det behagar sig sätta igång här idag. Och sanna mina ord mitt när jag skriver detta så kommer det *yippiee*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar