Jag åkte på lite retreat i helgen med bästa väninnan👍🏻

 Helgen passerat kan man säga. En gråmulen sådan men varm ändå. I går drog jag och min bästa väninna iväg ut till kusten och trotsade väder gudarna. Här hemma regnade det men ju närmre kusten vi kom så slutade det. Mulet var det men varmt och skönt ändå.  Så vi strosade runt ute vid havet medhavd termos med kaffe för lite mys så där. 

Det var i mina uppväxt trakter  där jag från barnsben växte upp.  Kände bara för att åka dit och gå i minnena lite så här efter allt som varit. Minnas allt det fina inte bara det sista tråkiga nu när pappa dog😢. Vill minnas honom som den friska pappa.  Försöka radera de sista 11 dagarna nu som var rent av hemska 😢 De ska inte förstöra allt det fina och sätta sig på nån näthinna tänker jag. 

Vi hade iallafall en super mysig lördag där ute.  Satt och bara insöp havet ❤ Så tacksam för den vänskap vi har . Vi har ungefär lika bakgrund, bagage.  Fått kämpa genom livet för det mesta och därmed hamnar man på samma våglängd och förstår varann.  Har man inte gått livets hårda skola tror jag det är svårt att förstå varann  som endel då inte gjort. Gräddfilen har ju aldrig varit ens i närheten av mig eller att nått bara ordnar sig utan att man behöver lyfta ett finger. Tänk va att vissa har det så 😲 I ärlighetens namn skulle jag inte vilja vara utan mitt bagage, vara utan att få klara mig, lösa mina problem etc. Vad blir man för människa om man aldrig får kämpa lite???  Jo det vet jag.  Man blir oempatisk för andra, självgo och tänker bara på sig själv innerst inne och massa negativa effekter i det sociala livet utan för den bubbla man befinner sig i.  

Jag är fasen glad jag fått kämpa, svära, skrika, varit orolig, rädd, kämpat igen osv. Det har gjort mig till en människa  som kan förstå andra, bry mig om de som har det svårt, ge av mina erfarenheter osv vilka är guld värda. Jag behöver ingen som snackar för mig jag klarar mig själv så himla gott.  Framförallt bryr jag mig från djupet av mitt hjärta för de medmänniskor jag stöter på som har det tufft. Inte för inte jag jobbade över 5 år som stödperson. Älskade det❤

Nåväl, var inte hemma förrän efter 18 i gårkväll och då hade verkligen havsluften gjort sitt. Behagligt avslappnad och en rensad hjärna typ 😜 Jag funderar starkt på att flytta ut vid kusten då det alltid varit min dröm att bo vid vatten.  Men då mamma och pappa blev äldre ville jag ju inte lämna dem då jag är ensamt barn och de hade ju bara mig. Nu är situationen helt annan då jag är helt ensam så och kan uppfylla mina drömmar.  Man har bara ett liv och vore fan själv att inte göra det man vill då när man kan. 

Visst jag har en relation  men  jag kan ju inte leva nått bara för att. Han kommer inte flytta på sig,  jag trivs inte här och vill definitivt inte bo i denna stad längre pga många orsaker. Det är bara skit här. Skjutningar, rån, våldtäkter, knivskärningar, bränder, en jävla attityd och fan och hans moster . Piss less på sån skit 💩 Vill inte ha det runt mig i det proportioner som är jist nu. Varenda dag läser man i tidningen att nått hänt vadfan😈😈 

Så jag ser mig omkring och får se vart allt landar  🤗🤗 

Idag har jag rensat källaren phu😣 Hade ju pappas hela förråd där så det var en hel del att gå igenom.  Alla hans saker, små pryttlar han samlat, videoband till tusen med inbandade filmer mm❤ Han fixade och trixade lille pappa❤ Men jag kan ju inte spara allt det får inte plats. Men så svårt att gå igenom hans saker 😢😢 Kläder och dyligt usch. Tårarns bara trillade. Vill inte, vill inte att han ska vara borta han var ju allt jag hade ju😭 Det är galet tomt varenda dag att inte få åka till honom mer. Var ju allt jag gjorde i 4,5 år.  Inte ringa , ja bara höra hans röst så galet tomt.  

Så massor blev slängt och nu är det mest papper och sånt man måste gå igenom  noga men jag kommer in i mitt förråd hehe. 

Kan säga att jag mår sådär efter allt som hänt. Är mycket i mitt liv som är upp och ner just nu.  Enormt mycket. Känns som jag har en lång väg tillbaka i återhämtning gällande min utbrändhet jag helt ignorerat 1,5 år för att vara hos pappa då han behövde mig .

Från kollappsen 1,5 år sedan  var jag ju dagen efter på sjukhuset den gången ( trots att lökarna sa strängt i från ) och vakade över pappsen  som var jätte sjuk och sen har det bara löpt på.  Har knappt haft en dag att stanna upp, vila, tänka på mig själv. Självklart fanns jag där när han var sjuk han var ju allt för mig ❤ Nu känner jag ju när jag fått all tid i världen hur galet sliten, trött jag är 😢 Både mentalt och fysiskt.  Så att vara ajour för nått annat nu det får vänta.  Nu är det JAG som ska hämta tillbaka MIG och mina energier sen får folk säga vad fan de vill ärligt talat det skiter jag i.  När folk pratar om ANDRA som gått in i väggen  då är det SÅ förståeligt,   åh stackars va så den fått kämpa och blablabla. Men när jag gjorde det, av nån lustig anledning är det som att folk blir sura.  Kallar det att sånt är livet och massa skit.  Uppenbarligen får inte jag gå in i nån jädra vägg alls utan har tydligen fötts till att pleasa andra och med ett psyke och fysik av nått från yttre rymnden  eller???? Facinerande är det må jag säga.  Men se det skiter jag i nu för mitt mående är prio 1 på min lista vare sig eller. De som inte fattar det ber jag vänligen försvinna från mitt liv nu!!!!!

Jag ska vila upp mig, resa iväg till nått mysigt ställe absolut inte där det är folk mitt i en pandemi men nånstans . Bara vara. Det ser jag fram emot. Lite back packing by bil😜 Önskar jag fick med mig dotra men det kommer jag inte få då hon måste vara hemma och ha ställningarna 😩  Kanske nån road tripp vem vet.

I morrn är det recharching igen  så skönt.  Bästa behandlingen❤ så dotra och jag drar i morrn för att fylla på med massa goa saker👍🏻 även förbränna lite😜

Med det säger jag på återhörande  och natti natt😚❤

❤❤ Pappas begravning ❤❤

 I går den 26,e augusti tog vi vårt sista farväl kl 11 i en underbart smyckad kyrka. Tillsammans med så många som kom och ville ta ett sista farväl.❤ 

Vi var där redan kl 10 för att känna in och landa i detta så jobbiga😭 

Åh tänk att vi fick till det i sista minuten med färgerna  då den första begravnings entreprenören ville lite ha det som han ville inte lyssnade på vad vi sa. Men vår rätta kom tillbaka efter semestern och räddade upp allt så jag fick prata med de som gjorde blommorna och det blev verkligen pappas färger så vackert❤❤❤

Fotbollen var med såklart👍🏻 och ett bland de sista fotona då pappa var vaken innan han liksom föll in i alla dessa dagar av stark förvirring, trötthet och mestadels bara sov. Ett kort i våras när han kommit till det bästa boendet äntligen och faktiskt var lite klar mellan varven och framförallt skrattade med sitt fina leende. Tänk va, älskade pappa hur allt blev sen❤😭 

Till begravningen kom hans första fotbolls vänner från då han var ung . Det var fantastiskt ❤ Då de tillsammans gick upp och ställde sig runt kistan och tog sina farväl, bockade och med respekt också bockade inför oss anhöriga. Åh det var så fint❤ 

Mammas bror med fru och min kusin, pappas bästa vän från ungdomen och hans dotter   plus pappas svåger.  Sedan alla inom fotbollen genom tiderna så kärt att se ❤  Otroligt vackra blommor från endel släkt, fotbollsvänner och mina bästa vänner, tack kära ni för allt de vackra.  Ja och som sagt ser man när det gäller i livet VILKA som är ens vänner och bryr sig.  Kan säga jag är förvånad och faktiskt lite arg nästan  på endel saker som visat sig. Något mycket fint var en man som kom fram till mig efter och sa att du undrar nog vem jag är som gick upp och lämnade blommor. Jag är vaktmästare här i kyrkan men hade din far som tränare i flera år och ville hedra honom  sa han.  Så fint❤  Men som sagt de man trodde var nära hmmmm men nu vet jag vart jag står i den bemärkelsen  . Betrakta mig då inte som nån  nära kär TACK 💩 Besviken är ordet men inte ens ordet är värt vad jag tycker och som sagt i nöden prövas det och man får svar då usch!!!!

En underbar präst, ett otroligt griftetal om pappa, så vacker musik vi valt plus att jag sjöng för pappa en sista gång en låt han ofta sjöng för mig då jag var liten.  Nu sjöng jag en sista gång för honom.

https://www.smule.com/sing-recording/845395503_4119281554

Nu är jag utan båda mina älskade föräldrar som alltid funnits där,  min trygghet.  Ojoj det känns ensamt😢 Saknar dem båda så det gör ont😢 Och känner att jag måste göra det bästa av mitt liv nu ta vara på det verkligen.  Inte kasta bort det på skit utan göra det jag vill.  Jag är ensam nu för så är det.  Jo jag har min dotter jag bara skulle vilja ta med mig långt bort från denna stad, från alla skit,  all falskhet.  Och så klart mina 2 allra närmast  som funnits för mig under denna så tuffa period. ❤❤ Tack för att ni orkat när jag varit så ledsen, orolig, trött och bara behövt älta allt. Guld värda är ni❤

Vi följde pappas kista ut till bilen som stod utanför efter och såg de köra i väg en alldeles sista gång nånsin. Så overkligt allt att pappa låg där 😭😭 

Jag som i 4,5 år åkt till pappa 6 dagar i veckan nästan.  Suttit vid hans sjukbädd så många gånger vakande. Så många gånger dessa år vi trott att nu klara han sig inte och så har han figthtat sig tillbaka.  Men denna gång gick det inte. Älskade pappa om du bara visste hur ledsen jag är, hur ensam jag känner mig jag hade ju bara dig 😭 Finns inte nån som kan ersätta den platsen aldrig nånsin. 

Näe det finns mycket jag är frågande till  och vet att jag aldrig kommer få svar . Ibland talar man inte samma språk, är på samma våglängd eller ens vill eller kan förstå.  Då är det dött lopp.  

Jag har ju hört att jag är vissa saker och jag har ju förmågan att "känna" En högkänslig person har förmågor utöver det vanliga och jag känner enormt mycket mer än folk tror . Sen kan olika saker i livet distrahera dessa känningar så man kollras bort liksom men ändå känner  och där har jag nog varit ett tag.  Men tack o lov hittat ner till jorden igen.  Så nu är det lära mig älska mig själv som tappats bort.  

Denna lilla tjej som en gång var sprudlande glad,  hade en familj som älskade henne  över allt annat, var bekymmersfri  och hade livet framför sig❤

Det blev kantat  senare med människor av olika dess slag som ljög, manipulerade, sänkte och sakta tog både självkänslan och självförtroendet. Det är slut på sån skit.  Om du inte älskar dig själv  kan du heller inte älska nån annan!,

En otroligt sorglig  dag samtidigt så varm och så mycket kärlek❤

Nu ska jag landa i allt detta, sörja , hitta mig själv och göra det som är bäst för mig.

VILA NU I FRID älskade pappa❤

Hälsa älskade mamma❤

Hälsa alla mina vänner som åkte i väg alldeles för tidigt❤

En dag ses vi igen men tills dess får vi leva i skilda dimensioner,  försöka nå varann därigenom.  Men jag bär med er i mitt hjärta här nere på jorden alltid❤

❤❤❤ Älskar er ❤❤❤

Samlar krafterna att orka.

 Känns som livet gått ner på sparlåga😩 Känner mig rejält trött  och fasligt ensam.  Känns som allt är borta samtidogt som jag vet att ja detta är sorgen och saknaden.  Men är helt orkeslös  liksom usch. 4 dagar kvar till begravningen nu och det känns som det kommer bli riktigt jobbigt . Nu har man ju ingen av dem kvar jag som varit van och haft turen att ha mina föräldrar kvar så länge i livet.  Samtidigt är ju det en enorm teygghet att vara så lyckligt lottad så när den rycks bort desto svårare. Kanske också så att ensamheten beror på att de som stod närmast, alltid fanns där, förstod och som man kunde föra en diskussion med utan direkt tjaffs nu är borta.  Vi var på samma våglängd vilket man är med med få.

Men jag vet att sorgen är ju så här, den sliter i en och tar alla krafter man har. Bara hänga med för man kan inte ta bort den om man nu inte är helt utan empati odyl.  Finns ju sånna med tyvärr som slår klackarna i taket och går vidare med ett axelryck . Hemska tanke.

Men torsdag är begravningen  nu och allt är riggat och klart. Jag ringde kl 9 i morse då den rätta på begravningsbyrån var åter efter semester.  Och hon hjälpte mog att ändra blommorna apm den innan bestämde mest själv och jag pch dotra fick bara hänga med på vad denna tyckte  hmmm. Detta har legat som en klump i mig då det FAKTISKT är min pappas begravning,  vi som betalar osv och då SKA det vara på vårt vis. Men det löste sig idag och de som gör blomster uppsättningarna ringde upp mig och var så gulliga. 

Musiken lagligt framtagen min mp3 som jag sjungit skickad  och nu är det bara förstoringen på pappa som ska stå på kistan som saknas. Den fixar vi i morrn👍🏻

Kroppen håller på gå ner i lågvarv nu för att orka torsdagen tror jag. Jag är lite så inför tuffa saker att jag går ner i nått slowmotion stadie där man bara är för att samla energier att orka. I lördags kväll brast de på mig och tårarna ville aldrig sluta  . Tog bilen och åkte upp till kapellet och kyrkogården där pappa ligger  och väntar nu. 

Där nere i källaren ligger min älskade papa just nu alldeles ensam 😢  Ja så känns det i hjärtat usch. Som jag kämpat alla dessa år för att han skulle ha det så bra det bara gick att få. När vi äntligen hittade rätt slog alzheimern till och massa annat. Denna sommar som vi skulle mysa där på nya stället, gå ut och äta och så kallade himmlen på honom i stället.

 Satte mig på en bänk i solnedgången och det fanns inte en enda människa där och bara stor grinade.  Usch vad jag saknar pappsen, saknar dem båda så det gör ont. 😢😢

Vill inte vara kvar här i denna håla känns som allt bara är skit, falskt och vet inte vad. Om nån är i djup sorg och man vet det hur fasen kan man ignorera det, liksom nästan dumförklara det.  Mölja på om totala ovesäntligheter som om man hade betalt för att hinna med så mycket ord som det bara går typ. Vart fan tog medmännskligheten vägen idag, känslan och empatin att kunna känna av människor hur det mår etc. Näe det finns fasen inte.  Är i stället som att man blir en börda då det blir tufft i livet,  man inte är den glada, spralliga  som de kan suga energier ur för att överleva typ. Få verkar vilja trösta för de är så jädra självgoda.  Bara ett stort jädra EGO överallt. Eller så är det så krasst att man idag ska vara narcissist eller psykopat och inte  bry sig mer än om sig själv. Man kan fasen undra!

Nåväl , måndag kväll och jag går i nattsärken än , ja det blev en sådan dag i dag. Det bjuder jag på😜  på min näthinna jar jag bara pappa hur han kämpade dessa 11 dagar 😢❤ Ljuden från maskinerna som hjälpte han andas,  ljuden från hur det lät som han kvävdes i varje andetag,  synen närvhan vaknade upp som i dödsångest flr att det inte cederat honom tillräckligt djupt och hur vi fick trösta och hålla honom tills de behagade komma med mer morfin. Näe fyfan😠😠😠 Jag ska skriva en interpellation eller gur det stavas till regeringen om palliativ vård.  För när den drar ut som den gjorde för pappa är det fan inte värdigt nånstans. T.om katter, hundar, grisar mfl får värdigare slut i livets slutskede än människan usch. Hur ska man nånsin kunna få bort detta från näthinnan???😢😢

Nu blir det lite fixa här om jag ens orkar det sen tidigt sänggående. Med det säger jag på återhörande och natti natt 😚❤

Älskade pappa❤ Jag hoppas du och mamma har det gott nu att ni äntligen fått återförenas där inget mer ont kan ske. En dag ses vi igen i framtidens  men fyfan vad tufft att vara utan er här på jorden 😢 

❤❤❤❤❤

Det går i ett i ett😢

 Fredag och helg. För mig kvittar det just nu. Less på alla papper, åka från den ena banken till den andre och massa slarv.

I förrgår körde jag bank dag och samla in alla papper som måste vara, sätta in begravnings avierna som haglat in och måste till en bank för att de ska föra dem vidare till pappas bank suck!! Då sitter kvinnan i kassan och bläddrar och håller mitt leg och säger att jag inte får göra detta för pappa har söner EH VA? Vad pratar du om sa jag som såg att hon bläddrade i en bouppteckning. Min bouppteckning är inte ens påbörjad SNÄLLA!!!  Skulle hon sätta in 40.000 kr på nån annan😲 Pinsamt värre. 

Sedan fick jag in denna månads räkningar då jag var tvungen boka tid hos andra banken. Frågade då om jag verkligen skulle måsta boka varenda gång en räkning kommer?  Jisses jag är enda barnet  så behöver ju inte bevisa för nån. Så jag fick papper att skicka in tack o lov via post. Om de nu kommer mer.

På de träffade jag min bästis från barndommen Annika och vi gick på vår vanliga China buffe och mumsade i timmar. Babblade, skrattade så tårarna rann det behövde jag verkligen nu. Vi har alltid så roligt när vi ses . Åh så galet mycke minnen att minnas och garva åt ojoj.  Vi gjorde ju en salig massa på den tiden😜

Igår blev det behandling i Sala och som vanligt blev man super omhändertagen  av C och i går koncentrerade han sig på det parasympatiska nervsystemet med tanke på hur jag mår nu efter all stress efter pappas död. Över 1 timmas behandling och jag var så galet avslappnad att håret på armarna stod rätt och slätt  resten av gårkvällen. Vi flanerade lite i Sala efter och köpte lite kläder  jag och dotra😜 De var vi värda 👍🏻

Idag kom en kille hit  från fotbollen och lämnade en fotboll  som skall vara arrangemang på pappas begravning. Så snällt❤ Resten av dagen blev lite plock, städa lite, dammsugit bilen och gjort fint för tvätta den i morrn. 

Och snart är det dagen D 😢😢 Begravningen  uhu!!!  Men lite kvar att rodda i. Foto och ram till kistan, träffa rätta begravnings entreprenören på måndag. Skaffa in låtarna med spel rätt till kyrkan och så måste jag kolla upp pappas kista. Han ligger fasen inte i en lika som mamma som jag ville ha. Aldrig. Mammas var vit , utan handtag. Pappas gulvit med handtag vadfan!!!  Inget vi sa blev som vi ville ha de , det stör mig.  Men kista får de banne mig ändra jag ska ha vit punkt slut för det sade jag.  Usch trist när man inte får bestämma utan begravnings firman gör det😠😠 Vi hade allt planerat ju och sen ändrar han om i sitt tycke det gör mig arg faktiskt. För detta är vår begravning ingen annans. 

Nåväl det är en tung period detta och man pendlar mellan total tomhet, tårar och vet inte vad.  Förbannad också skall tilläggas då folk som står en nära borde hört av sig men total jävla tysthet. Men skönt att få veta så kan de dra år h...vete hädanefter. Sen fraser som om folk hjälper en igenom detta eh???? Hur då? Bara patetsika skitsnack. Jag står helt själv med allt detta efter så undanbedes sånt skit snack.  Som att de skulle hjälpa mig sörja då eller 😂😂😂  Näe bättre hålla tyst. 

I ärlighetens namn är jag skapligt less.  Less på det mesta här  och vill inte ens bo kvar här.  Vad blir det för jädra liv liksom. Jag är fri totalt nu och frihet är nått jag inte haft i mitt liv nånsin.  De få år man själv har kvar nu måste levas  och de kan ju jag för jag har ju ingen kvar här nu som "behöver" mig så att jag måste vara kvar. Det är nu man ska leva livet fullt ut  så är det ju när den dagen är kommen.  Samtidigt som jag för allt i världen skulle vilja ha mina föräldrar friska kvar i livet ❤❤ men det har jag ju inte nu . Jag vill se Sverige, hitta vackra platser bara ta bilen och åka jösses så härligt. Men så klart har jag med mig både mammsen och pappsen i mitt hjärta för alltid ❤😢

Nåväl vi får se hur allt blir?

Men så glad att i sorg och när man kämpar då visar det sig vilka som är äkta  det har jag sett nu. Kalla mig förfan inte nära nått.😠

Japp fått ösa ur mig lite negativiteter och energi sugare 😜😂 Så gott! Ny dag i morrn  med nya tag.

Med det säger jag på återhörande och natti natt😚❤

Möte med prästen.

 Dagarna flyter in i varann och man vet eller bryr sig inte om vilken vecko dag det är. Bara tungt allt. Så mycke papper och så krångligt att bara få en räkning att bli betald i byråkrat Sverige😩

Avierna på det ena efter det andra dyker upp i brevlådan och endast personen med personnummret kan hämta ut eh??? Min pappa liksom.  Ska jag då som är enda person efter honom få göra nått ska det vara fullmakt på fullmakt och det är JAG som ska skriva den för att jag ska få göra nått SNÄLLA?????  Jag trodde jag skulle få sätta in dessacavier på hans konto åtminstånde men icke då.  Betala ut kunde de utan nån fullmakt men att jag ska få sätta in dem jösses då krävdes säkerhet. Borde ju vara tvärtom. Jo då skulle jag ha KONTOBEVISET, JAHA???? De kontot togs ca 1963  x antal flyttar sedan dess och vad finns det lilla beviset i dag 58 år senare liksom.  

Så summa sumarum. Avierna kom till mig, jag måste åka med dem till en helt annan bank som i sin tur ska sätta in dem på pappas bank. Varför inte bara sätta in dem direkt dit det ska??? Näe näe det ska vara rundgång. Kom dit och då saknades BEVISET. Då måste jag till pappas bank och dra ut den papperslappen trots att jag hade beviset via bankgiro att han hade det kontot. Å till den banken kunde man inte bara gå till utan man måste boka tid. Så nu måste jag åka tvärs över hela stan fram och tillbaka helt absurt och boka rid på banken för att få in alla räkningarna. Sannslös byråkrati.

Hade möte med prästen i dag en jätte trevlig kvinnlig präst. Gick igenom hela cermonin  hur det ska vara.  Och efter allt var man totalt slut. Så tungt så tungt att om ca 1 vecka begravs min pappa😭😭 Jag vill inte!!!! Det är nått så galet tomt utan honom usch!!! Så pandemin på detta sedan förra veckan 33% ökning.  Nu kommer ju alla hem från semestrar och skolorna drar i gång så nog känns det kört igen.  Vad är det för skit som går runt jorden och gör detra?? Bävar för våg 4 som det tror . Ute på stan är nu allt som vanligt och fåtalet använder  ansikts mask och pratar högt om att jag är ju full vaccinerad. OCH.. Men man få det igen för ingen vet ju vad detta är  heller inte har facit på vaccinet.  Flera äldreboenden har smittats igen och det är fullvaccinerade som blivit rejält sjuka. Och dygns rapporten säger ca 1700 ny smittade  och fler läggs in i gen för just covid19 eller delta som den så vackert kallas nu. Så klart man är skit rädd då jag inte kunnat ta detta vaccin.  Och alla idiot uttryck som jag är vaccinerad så det är lungt vill jag undanbedes att ens höra första bokstaven på. Jag tänker hålla mig från det mesta och har nån nått att invända mot det så sorry. End of discussion tack!, Men just nu känner jag mig som en trasa och totalt tom i  skallen. 

Efter alla ärenden i morrn har vi vår halvårliga träff jag och min bästa kompis Annika sedan barndommen.  Då har vi alltid kul ert par timmar och skrattar så tårarna rinner. De behöver jag verkligen nu. Det konstiga är att jag knappt gråtit efter pappas död. Känner mig enbart bara tom.  Fast jag har gråtit så mycket innan som om man redan ställt sig in på denna dag.  Alla dess allvarliga turer med honom har man så många gånger ställt in sig att detta kommer inte gå. Ja det känns väldigt konstigt allt.  Tänk jag får aldrig se min pappa mer😭 och jag är verkligen ensam nu är känslan. Vill bara bort härifrån. 

Ja det är sorg över en salig massa just nu som jag inte vidare just nu komner gå in på.  Men nystart är nått som känns som enda utväg.  Denna stad har gjort sitt på det flesta punkter,  är skit less på den😩

Nåväl, ny dag i morrn så med det säger jag på återseende 😚❤

❤❤❤❤❤❤❤

 

😩😩😩

 Så trött på allt och det menar jag😩 Även en duracell människa som jag tycks framhävas som? ska bara ska gå, gå och gå, tänka på alla andra och fullständigt ge fan i mig själv. Uppenbarligen klarar inte folk sig själva eller vad det är blir bara så förbannad just nu.

Jag har precis förlorat min älskade pappa som jag vakade över i 11 dagar på sjukhuset dygnets alla timmar tills det inte gick mer. Jag åt knappt, sov knappt, oroade mig , grät hav och höll min pappas hand och väntade på att hans hjärta skulle sluta slå i 11 DAGAR. Kan de då inte finnas nån form av empati eller en liten gnutta förståelse vad detta tagit hårt på mig? Jag förstår bara inte längre. 

Innan detta var det 4ÅR av vanvård på 3 olika boenden. 6 blodförgiftningar, rosfeber, x antal ben och fot amputationer och lika många gånger oron att han inte skulle klara av det.  Mentalt ställde jag in mig ca 10 ggr på dessa 4 år att han skulle dö under alla dessa vak jag gjorde. På det var jag själv sjuk , ibland illa sjuk också och fick en blodsjukdom till det också. Opererade mig x antal gånger i ryggraden  och vissa gånger samtidigt som jag sen satt vak hos pappa.  Jag gick in i väggen och kollapsade hemma en kväll och fick åka ambulans in då krafterna helt var totalt borta. Allt i mig lag av  den kvällen . Men dagen efter det blev pappa allvarligt sjuk igen och jag satt vid hans sida helt slut som människa.   Näe jag ska bara borsta av mig och fungera som om jag ätit nån jädra gräddtårta och njutit. JA jag blir förbannad rent sagt.   

Vart fanns alla då? Näe fan jag simulerade säkert. 

Jag sitter här hemma det har gått 14 daga sedan jag satt vid min pappas dödsbädd och såg honom sakta kvävas till döds, inte få näring, vätska etc. Vakna upp ibland i dödsångest, smärtor och vi fick vänta på morfinet,  hålla i honom, lugna  då de inte kom på en gång eller hade honom djupt sederad.  Enligt mig efter detta är man idiot  om man inte förstår hur detta tärt. Nu efter det  med bordet fyllt av papper. Inte nog med att jag är totalt slut i både sorg och saknad så måste saker sägas upp, fullmakter bevittnas, åka till olika banker för att få in massa avier som kommit, betala räkningarna hans,  ordna begravning, ha möte med prästen, ta ett sista avsked i kapellet av pappa, rodda låtar till begravningen, bouppteckning och så tömde vi ju boendet också  med pappas alla saker. Bara den biten att kasta massa jag inte ens får plats med som var pappas käraste ägodelar. Bara allt  det  fruktansvärt tuffa.   Däremellan ska jag hinna sova lite, laga mat, fixa mitt eget, mina behandlingar  12 mil bort varannan vecka osv osv. Min kropp skriker av trötthet ren utmattning, min hudsjukdom är i full blom och fick akut in och snitta armhålan nu, min blodsjukdom som triggas av stress, så åkte jag på magkatarr pga sömnbristen osv.  Men klart jag kan lite till va om man uttökar dygnets timmar till 12 till typ. Min kropp är ju INTE gjord av stål och mitt psyke av pansar. Usch jag blir bara förbannad på allt jag hör just nu.

Jag hoppas verkligen inte denna pandemi blossar i höst igen för jag behöver sticka iväg när allt är över här. Bara ta bilen och åka dit jag hamnar, vila upp mig  och rå mig själv. 

Jag är totalt slut😭 

Saknar min trygghet😭 Saknar mina älskade föräldrar ❤❤

Vet ärligt inte om jag ens vill  bo kvar här sen  för de tråkiga minnena  av massor som hänt.  Jag måste hitta mig själv efter allt sen och framförallt rå mig själv och få lugn och ro. 

I går åkte jag förbi kapellet där pappa nu ligger i sin kista och väntar på begravningen så absurt va. Åh jag vill bara vara med honom 😭❤  Det värker i hjärtat av sorg. Känner mig bara så galet ensam.  Medans andra inte förstår och tycker att nu är det ju över då ska man ta nya friska tag. Ja jag vet inte om folk är utan empati helt eller vad det är men i min värld den jag är född och uppfostrad i är död lika med djup sorg och saknad. Och den sorgen  kan ingen  påtvinga ska sluta ett visst datum eller klockslag.  Sorg tar tid, olika lång , ter sig olika för alla.  Och se den tiden tar jag mig exakt så länge den kräver  punkt!

Ja ett tråkigt inlägg detta i ärlighetens namn . Men detta är min dagbok, mitt liv jag skriver ner. Och ja jag har varit med om extremt mycke i livet på gott och ont. Har banne mig aldrig åkt på nån räckmacka i mitt liv. Men även ont för gott med sig  i slutänden fast man inte tror det då man är mitt upp i det.  I efterhand summerar man alltid att jag skulle inte vilja ha det ogjort då varje negativ grej ändå gör så att man växer, blir tacksam över det lilla  vilket få klarar av har  jag märkt. Ja tvi vale livet är inte vackert alltid.

I kväll åkte jag med min väninna som betytt så nycket för mig❤ Satt ute i orkan vindarna på henne restaurang ochvmumsade superb mat som hennes man tillagat åt oss . Så tacksam att hon alltid finns där ett samtal bort. Hon vet exakt vad jag går igenom då hon gjort det. 

Nu blir det lite TV, en glass  sen hopp i säng. 

                                     Tänder ett ljus för både mamma och pappa ❤❤

                                                               Älskar er för alltid❤

Ett sista avsked av pappa idag😭

 Vet inte vart dagarna tar vägen längre. Jag är mitt i bubblan av allt att få till allt som måste göras efter att någon avlidit. Att säga upp olika saker visade sig vara så himla krångligt med papper hit pch papper dit för att bekräfta att jag är jag och att jag inte ljuger och vice versa. Papper ska kopieras, skickas tvärs över landet för ett jädra mobil abonnemang. Och försäkringar ska vi inte ens tala om 😣 Det gick strålande bra att per telefon säga upp olika som gällde utbetalning av pengar men när det kom till bara uppsägning av typ hemförsäkring som inte alls var nån utbetalning bara avslut och i samma bolag. Näe då var det kört. Då måste man skriva på en fullmakt och bevittna om att jag är jag men få ut 40.000 kr till begravning det gick utan nått. Lustigt byråkrat land detta va🤔 Borde ju rimmligen vara tvärtom???

Nåväl, det är papper till tusen men jag känner mig rätt hemma då jag gjorde allt då mamma avled om än lite tröttare nu när så mycket hänt under så lång tid innan pappa dog. Jag är rätt sliten kan jag säga. Tack o lov hade jag min recharge behandling i måndags så fick massa goda energier i mig för att orka detta. Men mitt iallt bröt min hudsjudom ut delux denna gång i armhålan värst. Tappade skinnet på hela armbågen och sen en mega stor staflokock aureus böld i armhålan på det  som inte ville tömma sig.  Såklart ska allt hända samma dag så idag blev det operation på morgonen och sen till kapellet på eftermiddagen för att ta ett sista farväl av älskade pappa❤

Jag var så rädd att han skulle ha förändrats mycket eftersom när han dog mitt framför mig såg han mycket mycket sjuk ut i ansiktet. Han var så gul vit och så förändrad då att det var tungt att se. Men killen från begravningsbyrån sa att han var så fin så fin innan han öppnade dörren in till kapellet. Jag blev lite knäsvag just då han öppnade och fick stå i dörrhålet hållavi mig för att känna in salen och bitvis titta på pappa steg för steg medans min dotter sprang rakt in  och började gråta. Jag gick sakta  steg sakta fram och andades och väl framme ser jag finaste lilla pappa ligga i sin fina skjorta med händerna knäppta på magen. Men åh😭😭😭😭 finaste pappa han såg så levande ut, inte alls som kvällen han dog. Hans ansikte var som vanligt och den gula färgen var borta. Han hade frid i hela sitt ansikte nu och det såg ut som när han låg hemma och bara sov. Så rofylld ❤ Åh så skönt att se att hans ansikte inte längre var plågat. Åh så kall😢 Jag smekte hans panna försiktigt och den var isande kall likaså hans kinder och hela hans kropp. Tog hans hand och den var lite mjuk på nått sätt och så avslappnad liksom.  Stod länge och tårarna bara forsade ner för mina kinder. Och bitvis kändes det som om hans bröstkorg rörde sig.  Som om sinnet spelade ett spratt då jag har på min näthinna alla det dagar innan på sjukhuset hur denna bröstkorg kämpade för varje andetag i så måmga dagar usch.  Som om han bara skulle vakna och skratta som han gjorde då han var frisk innan alzheimern tog hans kropp. Var en märklig känsla att se allt så stilla så stilla som det var.  Ville bara att han skulle vakna upp och allt är som vanligt igen då allt var bra❤ Att säga farväl är så tungt så tungt att ord saknas ärligt talat, jag vill inte 😢

Tackade för ALLT , för allt jag fått i livet det bästa. Bad honom vaka över mig och dotra nu och hälsa till mamma och alla de andra som reste före från jorden att vi ses i framtiden och att jag bär med mig honom i mitt hjärta tills dess, alltid❤❤❤

Det var svårt att gå ut från rummet då detta verkligen var sista gången här på jorden,  tänk va. Så konstigt att inte någon av mina älskade längre finns här😭 Det känns kan jag lova fy. Känner mig märkligt ensam fy.  För även om man har barn kan de aldrig ersätta mamma och pappa den enorma tryggheten man hade då de fanns även om man själv är gammal nu så behöver man ändå få känna sig liten ibland hos nån och det är bara mamma och pappa då.

Men när vi kom till kappellet i dag var vi 45 minuter för tidigt. Jag ville ta det lugnt,  hämta krafterna där ute innan men då öppnade sig himmlen totalt och mitt i detta hemska mörker, regn, hagel , åska, blixtrar  fanns ett litet litet hål som kämpade att öppna sig precis över kapellet. Lika kämpande som pappa gjorde sista 4 dagarna då de satte palliativ vård.  Och prick då vi skulle gå in tog solen över  igen  så lustigt. Ja jag är ju sån som tror på varsel  och sådant. Allt har en mening anser jag och man måste bara vara öppen för att se och förstå 

På instrument brädan låg pappas keps som han alltid hade på sig, det vara bara han ❤

 Plus hans älskade väska han alltid alltid hade med sig med sitt cigg etui och lite andra små grejer. Sista året när alzheimern slog illa till var det den han alltid satt och plockade med.  Drog dragkedjorna fram och tillbaka det där klassiska "plocket" som man säger.  Jag lag i foton han alltid burit med sig i plånboken på mig som bebis och hans brudfoto plus ett foto på dotra. Så har han oss med sig❤ Och ett handskrivet brev jag skrev och tackade för allt han var, att han skulle vaka över oss nu, hälsa mamma och att vi då ses i framtiden i igen i landet bakom molnen. Ja hu så sorgligt 😭

Efterå åkte jag och åt lite god mat på min väninnas restaurang och prata behöver man nu eller älta rättare sagt  med nån som förstår  som varit där själv som hon. 

Väl hemma vid 21 väntade massa brev till dödsboet i post facket, MASSA😣 men nu har vi gjort detta och kvarstår begravningen den 26,e, spela in en låt jag sjunger  som pappa älskade och som vi gjorde för mamma och sedan allt det andra tråkiga. Bank ärenden, bouppteckning blablabla😣 Efter allt de åker jag i väg , bara bort och få vila upp mig lite.  Självklart nånstans där inte pandemin rasar hoppas jag.  Men jag måste verkligen bort härifrån ett tag. Få insupa nya energier, tömma huvudet på allt tråkigt och förhoppningsvis bli den glada tokiga tjej jag egentligen är. För hon har varit borta bra länge nu😢  Behöver hitta mig själv igen,  vad vill jag, hur vill jag leva nu osv. Frågorna är många.

Nu ska jag bandagera om mitt sår i armhålan, ta mig en varm dusch och i morrn sks jag sova tills jag vaknar. 

Men så glad mitt upp i allt detta sorgliga att jag såg i pappas ansikte att han hade fått frid❤

Min finaste pappa❤

Min bästa vän❤

Min jobbarkompis i så många år, tänk så roligt vi hade på jobbet ❤

MIN TRYGGHET JAG ALLTID HAFT❤

Du kommer alltid bäras med i mitt hjärta tills vi ses igen❤

❤ ÄLSKAR DIG PAPPA ❤
 

Så tomt så tomt och lite elände på det med😩

 Dagarna rullar på i nått slags vaccum. 4,5 års kamp är  över men huvudet vill inte riktigt fatta det. Som jag figthats för min pappa dessa år och nu är allt liksom över och vad ska jag göra nu ? Känns så galet tomt.  Även om pappas alzheimer blev illa sista 1,5 året  så var det ett sällskap för mig med att åka till honom, fika, babbla lite skit,  vara ute med honom osv. Tills nu då jag har dygnets alla timmar för mig själv,  jösses vad ska jag göra🤔

I går hade jag dotra här med pojkvän som hjälpte mig upp med pappas Curved TV som jag tog hem till mitt sovrum. Nu är det väldigt lyxigt här  hemma. En 65 tum i vardagsrummet och en 55 tum i sovrummet helt plötsligt😲  Men var lite pyssel med stativet att få upp den . Vi käkade tillsammans här och det blev faktiskt en hel dag tillsammans så gott❤ Ska erkänna det är enormt tomt sen pappa dog 😢  När telefonen ringer här rusar jag som jag gjort sista tiden då man trodde de ringde att han skulle dö. Nästan så telefonens ringande blivit till en stress reaktion  efter allt. Sedan slog mig känslan att nu kommer inte telefonen ringa i den egenskap att varken mamma eller pappa är sjuka, det har hänt nått osv. Konstigt!

Så länge jag pysslar med nått går det bra men så fort jag sätter mig ner ser jag pappa där i sängen så vit så vit då jag kom in i sista sekunden i söndags kväll. Har aldrig sett eller ens kunnat tro en människa kan bli så gulvit och så mager bara sådär  från ena dagen till den andre.  Och jag ser hans mun framför mig hur den ville säga eller vad det var 2 ggr och så stannade bröstkorgen. Det var hemskt att se😢😢 Då man vet hur han led dessa 11 dagar fy. Stackars älskade pappa säger jag❤ Och går tillbaka till mammas död som då ter sig likt en Hawaii resa. Ojojoj sådan tur hon hade som endast fick vänta 12 timmar mot pappas 11 dagar😢😢😢

I går när jag satt en stund på balkongen kom två helt vita fjärilar precis framför min balkong.  Det flög så tätt om varann på exakt samma ställe och som det höll om varann det var faktiskt lustigt att se .Det slog mig direkt, ett tecken,  mamma och pappa  som återförenats äntligen ❤.  

Ja tänk va hur allt blev nu.  Så tomt så tomt och aldrig mer åka till pappsen😢😢

Glad att vi röjde boendet direkt så jag slipper åka tillbaka dit. I morrn har vi begravnings byrån och fixa allt inför den sista resan.  Synd bara att den kvinna vi hade för mamma hade semester.  Hade jätte gärna velat ha henne då hon var himmelskt go❤ Så lugn och omhändertagande då man som mest behövde det liksom.  Men hoppas dessa är bra med då de tar över när ordinarie har semester som det är nu.

Suttit här och funderat lite då jag under hela tiden , alla dessa år pappa varit på hemmet, varit svårt sjuk  är det ingen av alla inom idrotten som hört av sig till honom mer än 2 st.  Det ska banne mig stå i dödsannonsen ett extremt varmt tack till de FÅ som haft empatin och hört av sig till honom. När man som han varit stor inom en viss idrott i över 60 år som pappa faktiskt verkade och när man sen blir gammal och sjuk lyser folk med sin närvaro  fyfan säger jag.   Sånt äcklar mig. Möter man endel säger det massa patetiskt skit för att skona sina egna samveten enbart men var ni där när han behövde er???? Näe just det.  Gäller även nära som tamigfan aldrig knappt hejjat och nu kommer de med kondoleanser va, patetiskt.  Jag facineras så av människor idag , beteenden och deras helt avsaknad av medmänsklighet eller ens fatta hur och de verkligen beter sig. Näe fyfan.  Sen ska de minsann komma på begravningen och tro det ska få sig ett skråvmål smörgåstårta , kaffe mm. 😂😂😂 Glöm det säger jag! Ingen jädra välgörenhets kafe här inte. Efter cermonin skiljs vi åt tack. Varför skulle vi ens ödsla en spänn på folk som inte ens brytt sig innan.  Näe sånt där äcklar mig faktiskt. 

Nåväl fick min tvättmaskin i dag , inte ens det blev smidigt då den levererades trasig SUCK!!! Antingrn hade den blivit tappad från nått eller hade en truck kört in i den . Så såg den ut hela nederkant, intryckt. De frågade om jag ville bli kompenserad eh??? Näe har jag köpt en svindyr tvättmaskin ska den banne mig vara hel när den installeras. 

Ja då de fotade och anmälde men jag måste kontakt affären. Så började min kamp att ringa Elgiganten. Det var inte nån enkel sak. Knappa 1 och knappa 2 och säg märke och så kopplar vi dig. Elgiganten själva kunde man INTE NÅ😠😠😠 Då försökte jag med att skriva in skade rapport på deras sida och fyllde i allt. Trycker på skicka och det står " no device" eller sidan inte tillgänglig eller bytt. Jo tack!!!! Får då kasta mig i bilen och åka ända dit, stå i kö och jävlas. Så säger killen först att jag ska montera ner den blabla. Näe näe jag ska ingenting. Jag har köpt en svindyr tvättmaskin,  väntat x antal dagar för att få den och det levereras en trasig. JAG SKA INGENTING i detta läge mer än få hem min nya tvättmaskin.  Tro på fan jag får vänta  eh???? 1 vecka till😠😠😠💣💣 Så rutten service inte ett ord om kompensation att de inte kan svara på telefon ens, deras web formulär funkar inte ens att fylla i osv. Jag var inte ensam arg där på detta i dag kan jag säga.  Skit dålig service!!!

På detta då har hela jädra ventilations systemet brakat i detta hus. Hela mitt sovrum luktade som de brann i det i kväll och mina luftrenare har brölat alert.  Går inte laga mat här och jag kan inte andas inne så ringde jouren. Det var  1 timma sen nu och ingen kommit. Som vanligt, borde jag ens vara förvånad😂😂😂😂 Flashbacks från mögel helvete i 19 år😩😩

Så få se då om nån kommer eller man ska behöva tjata igen då😩

Mer och mer lutar allt till att lämna denna jädra stad.  Den har inte tillfört mycket gott ärligt talat mer än eländen. Men först begravnings byrån i morgon 😭😭

Mina tankar är hela tiden hos lilla pappsen även om han nu inte längre befinner sig i jordelivet. Saknar honom så det gör ont min stora starka pappa❤ Hur ska jag klara mig utan honom😭 För rent krasst har jag ingen nu  märklig känsla om än det är livets gång så.  Var enormt när mamma dog men hade ju pappa kvar och nu är båda borta. Över halva livet har jag haft turen att ha mina föräldrar och vet att många inte varit så lyckligt lottade som mig. Jag har ju haft enorm tur. 

Nåväl en tung dag i morgon😭😭😭 Bäst att sova så man orkar. 

På återhöramde och natti natt 😚❤

❤❤❤VILA I FRID ÄLSKADE PAPPA❤❤❤

 I kväll 1 augusti kl 19.30 lämnade min älskade pappa jordelivet 😭😭❤ Efter 1 veckas helt otroligt kämpande  orkade hans kropp inte mer och det var en befrielse att känna hur han svävade ur denna kropp som definitivt inte var hans sedan lång tid tillbaka. Så mycket lidande 😭 Sedan mamma dog har min dotter och jag suttit vak i 4,5 år över 6 ggr och ställt oss in på att detta klarar han inte och nästa dag har han vaknat upp pigg igen. 6 blodförgiftningar,  x antal amputationer varav den sista halva benet som jag fick skrika mig till uppe på sjukhuset för de tänkte inte ge han. Han överlevde nästan 2 år till då och fightade sig tillbaka. 

Sista turen nu blev den sista efter tarmvred, blodproppar i lungorna , dränage av lungorna med tappning på 1 liter vätska och lunginflammation på det och ännu mer vätska till idag . Redan för 2 veckor sedan ställde jag mig in på denna dag mentalt. Men sista veckan har varit den värsta i mitt liv😭 Pappa har bokstavligen drunknat i andningarna av sitt eget slem och vätska. Vi har suttit varje dag jag och min dotter så till den milda grad att jag nästan svimmade.  En kasse packad med förnödenheter har stått vid min ytterdörr, jag har ställt klockan på ringning varje morgon 7 för att snabbt göra ordning frukost, snabb duschat och varit livrädd för detta samtal att NU måste ni komma snabbt. Jag har sovit 1 timma i stöten och kollat telefon så jag inte missat samtalet.  Och i morse vaknade jag med min galenskallevärk.  REJÄLT😢 Dotra vaknade min sina helvetes mensvärkar och vi sa som så kanske blir vi hemma idag för vi var rejält dåliga båda två.  

Jag ringde sjukhuset och de sa att det var lungt, ingen förändring mot tidigare. Men jag tog upp att pappa inte vårdats okej då de inte ens rakat honom på 14 dagar och han hatade skägg så bad dem göra det då han inte skulle dö på detta vis. De ringde efter nån timma och sa att de inte lyckats raka halsen och frågade om rak apparat. Så jag pallarde mig i väg 4 mil ut till boendet med min galna skallvärk för att hämta hans rak apparat.  Stannade en stund i hans rum och andades in hans energier, plockade ihop några fina t shirtar som jag vill ha som minne  då jag faktiskt själv kan ha dessa och hans telefon.

Åker hemmåt igen och då är skallvärken i den värsta kalibern så beslutar att jag klarar inte åka upp på sjukhuset idag. Jag tvättar en maskin med hans tröjor,  kollar telefonen och ser att den är död, går inte ens att ladda hmmm????  Konstigt då han inte ringt med den sista året och jag stängde av den då han blev liggandes dagtid där så han inte skulle bli störd. Han kunde inte alls ringa själv med den längre som förr. Men i kväll dog den bara. Samtidigt släpper min skallvärk BOM!!!! Vilket den aldrig gjort och jag kastar mig i bilen upp till pappsen. Under resan skiner solen så varm och jag kollar upp på himlen som var alldeles klarblå och tänkte att denna kväll vore den perfekta för honom att somna på. Så lustigt va. Kommer in på salen och ser att pappa förändrats riktigt sen i gårkväll, han var så blek. Går fram och tar honom på axeln och säger - jag är här nu pappa.  Varvid han rör på munnen 2 ggr och jag säger du behöver inte prata jag är här nu och hans hjärta stannar. Han dör framför mina ögon 😭😭😭 

Jag var helt lugn som om tiden stannade helt, öppnar upp fönstret och säger till honom att flyga i väg till mamma nu, hon väntar på dig. Går ut och säger till att pappa är död nu. Så galet allt blev bara så där liksom. En sköterska går in tar pulsen och konstaterar att ja hans hjärta slår inte längre. 

Jag ringer min dotter och talar om och hon bryter ihop och kastar sig på cykeln upp. 

Jag var så lugn att jag förvånades av mig själv då jag minns mammas död som ett trauma.  Mamma dog på 12 timmar utan minsta förvarning och med pappa har det gått nu 2,5 vecka så man har på nått sätt förlikat sig att denna dag kommer och hunnit sörja redan innan över de som komma skall på nått vis. Likadant sista veckan nu då alla vätska, näring, medicin satts ut så har jag gråtit floder varje dag. Sett han lida,  lyssnat till dessa andningaapparater tills det skar sig igenom hjärnan  ljudet av dem. Jag var på nått vis redan redo och klar. Min dotter däremot som var lugn då mamma dog och jag tvärtom bröt i hop nu.. 

Älskade pappa❤😭😭😭

Vi fick i alla fall för 3 dagar sedan ögonkontakt med honom då min dotter masserade honom och han kämpade upp ögonen mitt i massagen.  Då såg jag att han såg oss, kände igen oss som han inte gjort på länge nu då alzheimern helt tagit hans grepp  nästan .  Vi sa att vi älskade honom, att han skulle rymma från denna kropp nu för mamma väntade  på honom i princip tackade för den helt fantastiska pappa och morfar han varit. ALLTID funnits där för oss båda då jag varit helt ensamstående med min dotter sedan hennes födesel.  Han blev en faders figur även för henne då den riktiga tyvärr uteblev i alla år😠 sedan stängde han sina ögon helt och vaknade inte upp mer.  

Så mycket kämpande är över nu och pappa slipper allt lidande ❤ Det kommer vara oändligt tomt nu då jag sedan mamma dog varit hos pappa 24/7 . I vått och torrt. Kämpat för honom, bett 2 boenden dra åt h..vete och fick honom tillslut på ett boende han fann lugnet på.  SOM JAG KÄMPAT😣 Men en självklarhet då jag aldrig skulle  låta han bo nånstans där det skiter i de gamla. 

Så vart ska jag ta vägen nu😲 Inget mer åka till pappa om dagarna, ta hand om honom. Så märkligt.  Kommer bli en enorm tomhet nu en tid.

Det som återstår nu är tömma boendet, ringa begravningsbyrån, planera begravning,  boupptackning mm . Men denna gång vet jag då jag gjorde allt då mamma dog. Det känns skönt nu att veta  allt sånt.  Efter allt detta vill jag bara ta det lugnt och själv hämta krafterna som är få just nu. Kollapsade ju för bara 1,5 år sen pga alla sjukhus vistelser med pappa, oro, ilska, sjukdom och slarviga boenden😠 Så kände i veckan att väggen var nära igen.   Så summa summarum just nu var detta en stor sten som föll i kväll från mitt hjärta av två anledningar. Pappas enorma lidande är över😭❤ Så även  mitt eftersom jag varit den som hela tiden varit vid hans sida jämt.  Jag har tappat lite av mig sen mamma dog och inte tagit mig tiden just att  vila odyl. Pappa har kommit först liksom.

Så älskade finaste lilla pappa. VILA I FRID NU❤❤❤ Du kommer alltid finnas i mitt hjärta vart jag än går. Är dig evigt tacksam för den fina uppväxt jag fått av er❤ Tacksam för att du alltid funnits bara ett samtal bort❤ Och för alla våra år jobbandes i hop i huvudstaden ❤ 

Nu väntar mamma på dig där i landet bakom å

molnen. ÄNTLIGEN får ni återförenas❤ och jag vet hon längtat och saknat dig❤

Älskar dig❤ och saknaden kommer vara enorm men glad du äntligrn fick ro i kväll fri all skit du kämpat så tappert med. Du var en fighter pappsen💪❤

Nu ska jag sova utan klocka på ringning och jag känner mitt upp i detta ändå en lugn. Så på återhörande och natti natt 😚❤