Somnade ovaggat i gårkväll, tidigt. Var länge sen jag var så trött men inte konstigt med 3 timmars sömn natten innan och oron över dotras inläggning. Vaknade piggare än nånsin i morse redan kl 8. Otroligt pigg faktiskt för en gång skull. Tror anspänningen inför detta med insättningen av rävgiftet totalt dränerat en innan. Kändes snarare idag som en befrielse att det inte skedde nu för vi båda hade en magkänsla att det skulle inte bli bra. Säger magkänslan ifrån ska man lyssna och som sagt vi behöver mer kött på benen. Men jag klev upp och har fått massor gjort idag. Rev golvet på balkongen och skurade alla plattorna. Frostade av frysen som nu är skinande ren och fin och gjorde matlådor. För efter tisdag nu gör jag ingenting på 10 dagar då jag ska få kortison I bäcken lederna, trochanterna å vem vet i bröstryggen. Äntligen är min dag inne nu. Har ju inte på 1.5 år pga hjärtångesten klarat att göra detta men nu är jag mycket starkare mentalt. Så hoppas på få bort alla inflammationer jag har överallt nu.
Så summan idag känner jag mig rätt nöjd om än lite tröttar nu på kvällen . Men tog allt väldigt lungt idag så pass att jag satte på mig hållning korsetten på ryggen då jag sista när jag frostade av frysen åkte på jordens skov i ryggen så jag inte kunde gå på veckor. Idag klarade jag mig med hjälp av stål skenorna som stagade min ryggrad.
Vi väntar värme i morrn ca 15 grader sägs det. Det undrar jag 🙄 Just nu är det bara 1 grad. Men vi får se i morrn. Snön som kom i går finns inte ett enda spår kvar av tack o lov så helt onödigt att den ens kom ner.
Det kryper i min kropp att åka iväg ner till Ullared 🤪 Skulle vilja dra nu på min födelsedag så känner jag mig rätt vettekatten 🤣 Skulle vara så kul att sticka bara och en utmaning efter all ångest man kämpat med. För 1 år sen i april började ju allt skit och hjärtat löpte amok. Jag vågade knappt gå ner med soporna för hjärtat slog så. Kunde knappt åka och handla än mindre ge mig iväg nånstans så jag skulle vara långt ifrån sjukhus eller kunna få ambulans snabbt. För att inte tala om den vidriga dödsångesten varje gång hjärtat löpte amok. Och till idag då jag känner mig mycket bättre, har kontroll hyfsat på ångesten för det är inte den som ska kontrollera mig utan tvärtom. Med dos ökning av betablockerare mår jag bättre om än ännu segare i kroppen och med orken men huvudsaken jag slipper arytmierna och rädslan för att dö i en farlig arytmi. Att jag skulle må bättre så fort trodde jag aldrig men haft en bra psykolog specialiserad på arytmier utan hennes hjälp hade jag nog inte kommit så här långt, så tackar ödmjukast för den hjälpen ❤️
Nåväl lördag kväll och duschen och nått på TV väntar nu. Sen sussa lika gott som natten som var hoppas jag. Summerar dagen som en riktigt bra dag och att jag fått undan massor så skönt.
Sänder mina varmaste tankar upp till mina kära i landet bakom molnen❤️ Saknar er så😢
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar