Ja i dag regnar, regnar och regnar det🌧🌧🌧 Riktigt höstrusk och denna helt igen täckta gråa himmel. Nåväl inte mycket att göra åt vi har ju haft fint länge nu och varmt. Det bästa med detta är att ha fått 20,8 grader inne 👏 Nu kan man sova gott utan att svettas ihjäl 😅 Jag tar en mys i soffan dag idag och kör serie marathon. Just slukat "Det perfekta paret" på Netflix med Nicole Kidman. Om det rika folket uhu säger jag för att ha det så. En falsk fasad och under ytan kokar problematiken. Näe då är jag hellre fattig, äter fiskbullar och njuter av en kexchoklad 😅 Det där flashiga har aldrig varit min grej inte heller folk som skryter över sina pengar , varför gör man det? Är det för man har så låg självkänsla, känner sig så osäker att inte duga som man är så man måste ta till pengarna? Näe inget för mig och jag har också haft pengar men aldrig nånsin behövt skryta att jag kan göra det och det hmmm🙄🙄
Annars då så verkar många ha det tufft. Det är jobb, sviterna efter pandemin, utbrändhet, åldern, rädslan att vara på väg att bli gammal, tristess i vardagen och känslan blev inte livet mer än så här. Att bli äldre är fasen tufft och själv kan jag säga jag blev mycket äldre efter mamma och pappa dog. Nu står jag på tur är känslan och de säger alla jag känner som förlorat sina föräldrar nu. Så mycket tuffa känslor efter det. Inget blir nånsin som förr och allt det man gjorde med dem blir aldrig mer. Vilket innebär släkt band försvinner, högtidsdagar blir inte desamma etc.
När mina föräldrar gick bort en dog snabbt en sjuk länge då kröp bitterhet och skit upp mellan stenarna i fasaden sanna mina ord. Mammas svägerska dängde skit så det osade och anklagade min bortgågna mamma att ha fejkta sin sjukdom i alla år hon levde SERIÖST??? Bitterhet att mamma var omtyckt av släkten likaså jag när jag var liten. Det hette " de daltade mer er" Alltså fyfan!!! Detta säger vederbörande till mig 6 år efter min mammas död . Jag bad henne vända sig om/tillbaka och se vad hon i alla år bidragit med för att inte ha blivit särskilt omtyckt. Var knappast min mammas fel hennes egna beteende. Ynkrygg att inte ta upp detta då min mamma kunnat försvara sig och en dag efter mammas bror dog (hennes man) Sorgligt!!! Så där rök sists biten av släkten på mammas sida för sånt accepterar jag inte.
När man pappa blev svårt sjuk dök aldrig hans närmaste upp de sista 5 åren. Hans bästa vän sen barn som var gift med pappas syster. Ingen hälsade på och näst sista julen ringde de till mig på julafton t.o.m och sa att det var ingen idé att hälsa på för pappa hade ju blivit "kocko" exakt det ordet. Min pappa hade alzheimer i bakhuvudet inte i fram loben . Så hans personlighet fanns fortfarande massa kvar han var lite snurrig ibland. Var sista månaderna han blev lite frånvarande men många många stunder var han med. Han glömde varken mig eller dotra. Den julen de sa på detta viset bestämde jag aldrig mer. Idag vet jag att pappas kompis avlidit i juni i år och hans enda syster som är kvar sitter på hem nu. Skulle aldrig falla mig in att åka dit och skickade inget till begravningen inte som de behandlade min pappa. De hade sagt sitt om min pappa den julen. Så nån släkt har jag inte kvar och människor som beter sig så illa vill jag inte ha i mitt liv. Jag vet att min pappa under dessa år undrade varför de aldrig kom😭 Jag led varenda gång jag såg hans sorg över det. Det fanns 2 män från fotbollen som alltid åkte till pappa och de var fantastiska❤️🙏❤️
Men vilken sorg egentligen för dessa människor som uppenbarligen gått ett helt liv och varit så bittra😳 När man faktiskt ganska enkelt kan ställa till rätta saker genom att prata, reda ut och förlåta så man får frid. Men ojoj det finns massa bitterhet där ute pga prestige och denna sjuka stolthet eller vad det är i mina ögon är det bara sjukt värre. Stackare säger jag😢
Så ja livet kan vara tufft och ibland tänker man självklart på vad hade hänt om jag gjort si eller så i livet. Alla drömmar man hade då när livet just satte fart. Nu förstörde min olycka mycket i mitt liv då man helt fick sätta om kurs , säga hej då till den energiska person man var och välkomna en helt ny som innebar ett liv med smärta i mångt och mycke. Inget man skulle välja om man fick välja. Men allt ont har ju också nått gott med sig icke att förakta. Även om jag ibland saknar mitt gamla jag lite att vara frisk. Men mina erfarenheter har gjort mig mycket lyhördare för det mesta. Ta vara på det lilla och vara glad och tacksam för det. Att det behövs inte under för att vara lycklig. Men som alla har jag en del jag inte är tillfreds med. Jag älskar mitt hem men det är på fel plats. Denna stad tillför mig inget mer vare sig som stad, mentalitet etc. Likaså är ensamheten att inte ha många av mina bästa vänner kvar ibland tuff. Och att inte längre vara en del i en familj. Jag har min älskade dotter och hennes kille som jag älskar vara med ❤️ Vi har haft våra duster oja om endel saker men varit ärliga, erkänt våra brister , pratat om det, förlåtit, försonats i erfarenheterna av det till det bästa vilket jag är så tacksam för.
Jag kan bli riktigt arger om nån triggar mig till det som alla nog kan om man är normal, jag kan tycka/säga en jädra massa i stundens hetta men jag står för vad jag säger tycker, känner och blir det konsekvenser får man ta dessa men det viktiga att när allt lugnat sig sätta sig ner gå igenom vad som gick fel, erkänna om man är den skyldige och BE OM FÖRLÅTELSE I såfall. Finns ingen om de tror det som går felfria genom livet då är men illa däran om man tror det 😅 Alla gör vi fel den biten ingår i en normal kropp att ha olika delar som känslor av glädje, ilska, sorg , besvikenhet, misstro etc etc. Livet är ju inte en fet räkmacka man glider på och alla älskar en man gör aldrig fel idyl. Ja mycke som ska klaffa i ett långt liv .
Jag och dotra gjorde ju en salig massa då hon bodde hemma, mamma hängde på och vi drog till Stockholm, Göteborg Västerås, Sala, ut till kusten, Eskilstuna, Gävle, vi var i Norrland och vi reste runt. Strosa runt, käka eller fika och bara va. Vandrade i Gamla Stan, på Söder, var på konserter mm. Vi gjorde så galet mycke. Sen hon flyttade och mamma blev sämre blev det mindre. Men så hade jag pappa jag åkte till och drog ut honom istället så länge han kunde och när han inte kunde var jag hos honom varje dag nästan. Älskar att ha glada possitiva människor runt mig. Blir det negativt då är jag hellre ensam. Och just nu sista åren har det varit rejält trist med det mesta tycker jag . Man har sjukhuset, behandlingar odyl mån-fredag sen behöver man bara ta det lungt. Sen hjärtat började krångla för 2 år sedan har det varit katastrof rent sagt. Betablockerare knäcker en då man har så låg puls plus att min kropp verkar ju inte tåla den heller då tryptaset gått skit högt upp vilket tyder på allergiska reaktioner. Så inom ett år nu åker jag nog på ett benmärgsprov till om värdet inte sänks 😭 Pratade ned min blodläkare i måndags. Så nytt prov om 6 månader och åter till blodmottagningen om 1 år . Ja man har så det räcker mellan varven.
Men Ullared planerat i April så man haf en liten morot😁
Jag tänket slappa på resten av denna dag för i morrn är det en tuff dag på hjärt med dotra ❤️ Laddar mina batterier.
Med det säger jag på återhörande😘❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar