Mot kvällen innan tog vi iallafall en tur med bilen ut till där både min mamma och jag växte upp, hos min mormor. En liten nostalgi tripp bakåt i tiden. Tråkigt att se att det inte tagit vara på husen. I detta hus föddes min mamma 1934. Helt igenväxt var det.
Så vi stövlade in i meterhögt dyngsurt gräs på tomten för att kika in. Tänk att få rusta upp detta och ha som ett litet sommartorp. Vad läckert!!
Ja, det var ju inte skött nått här på många år för utemöblerna började växa ihop med gräset.
Sen hit där jag växte upp hos min kära lilla mormor. Tråkigt att se att det växt igen så och inte alls de man hade på näthinnan från förr.
Detta var på den tid min mormor och morfar skötte gården då jag var liten.Då det alltid var perfekt. Gräset alltid klippt och inte ett ogräs i rabatterna. Och alltid fullt av blommor överallt.
På dessa 46 år har skogen växt upp rejält och jag vill nog minnas det som det var då för det var mina barndoms år där. Dessa två kort nedan är tagna från samma håll och det är enormt vad det växt
Idag tycker jag det mest såg ut som helt igenväxt och inte alls det fina ställe jag bodde på.
Så åkte vi runt lite och mindes tillbaka. Och T skulle in i värsta granskogarna och fota, så jag hängde på. Det var sådan där tät gammal granskog som tyvärr inte gör sig rättvis på denna bild då det när man stod där inne var som i sagans värld typ. Marken var täckt av mjuk mossa och nästan lite magiskt.
Så summan av allt var det en rätt lugn och trevlig midsommar. Hemresan genom stan var vi näst intill ensamna ute på gatorna. Det var en folktom stad i går.
Ikväll är vi bort bjudna till min väninna och hennes pojkvän på lite mys. Det ska bli kul.
Så en fortsatt trevlig helg önskar jag alla.
4 kommentarer:
Visst är det härligt att ta sig sina nostalgitrippar bakåt i tiden...
Ja de är det...tillbaka då det var bekymmersfritt typ *fniss* Ja hos min mormor var det verkligen toppen. Hon var en kvinna av dess like. Synd jag inte fick flera är med henne bara då hon gick bort alldeles för tidigt. Så mycke man ville att hon skulle få se, fast jag tror hon gör det iallafall på nått sätt.
Visst cattis håller våra mormorar koll på oss!
Jag saknar henne mkt...
Vilket slit hon hade.
Hon var bondmora med allt vad det ska göras.
All matlagning, bakning, städning, ladugården, sköta tomten som var enorm, safta, sylta, plocka bär, se ewfter mig, stå på skördetröskan och baxa 50 kilos säckar...
Solmogna hallon det luktar mormor...
Ja du att de blev så gamla som det blev är ett under. Min blev ändå 83 år. Å visst vilket jobb!!!! Min hade 16 syskon att ta hand om och de bodde i 1 r.o.k alla. Sen fick hon egna barn på det och fick ta hand om mig mitt första år i livet med..då var hon 70 år. Plus stor gård med allt vad det var..ja jösses vad det fick slita på den tiden.
Men helt klart finns det i en annan dimension. Minns när hon dog så stakade jag ut en stjärna på himmlen där hon skulle bo *fniss* Sen varje kväll tyckte man att den blinkade och man berättade i fönstret vad man gjort, ja jisses 13 år gammal.
Ja ibland kan man nästan känna lukten av mormor..vissa tillfällen än i dag.
Skicka en kommentar