Jätte sugna på grekisk sallad blev vi här på kvällskvisten och vart ju då tvugna att åka iväg för att inhandla ingredienserna till ICA Maxi. vi hann inte mer än in så mötte vi på T,s far. T är tack o lov myndig idag så jag har inget mer att säga han efter att jag för nått år sedan stötte på han på en singelsajt letandes efter singlar där det stod att han var far till 2 barn inte 3 som fallet är. Jag har aldrig varit oförskämd eller nekat han träffa vår dotter snarare tvärtom. Men jag ville tro att det skulle lösa sig en vacker dag vilket det aldrig gjort. Å jag vet att skiten ligger över mitt huvud för HUR ska nån förklara att man struntat och prioriterat annat? Näe då lägger man skulden på annat håll. T.o.m det bjuder jag på för jag vet vad jag gjort och inte och det räcker för mig. `Å jag tror att sanningen kommer alltid fram förr eller senare.
Nå väl den enda gång jag varit tvungen att fråga och blev rejält arg var när det stod så om barnen att han endast hade 2. Givetvis fick jag ta skiten att jag minsann hade massa frågetecken runt mig. Såg inga alls jag *ironi* Å frågan var ju ställd till han inte mig. Men det slutade med att jag var en idiot *skratt* Så bara det säger en hel del och jag är faktiskt glad att slippa ha med sådant folk att göra men bedrövad för min dotter skull och hennes behov och rättigheter att faktiskt ha en far.
Men idag efter ett mail min dotter skrev i ironi på sin födelsedag och tackade för presenten och gratulationerna hon alltså INTE fått som han inte verkade fatta utan ursäktade sig med komplikationer som ställt till det att han inte kunnat träffa henne under alla år. Suck säger jag! Men bedyrade sin stolthet att vara far till henne..vilket inte satt kvar idag då, då han totalt ignorerade henne inför sin nya tjej och son. Han hälsade inte ens utan flydde tvärs över butiken *asgarv* Är det att vara stolt far? Men det var väl mitt fel idag också att jag fanns till just där. Så lågt!!! Men undrar ju vad stackars (halv)lillebror tror och har fått inpräntat? För han kände ju igen T och mig i kväll tror jag.
Ja jag kan inte annat än att tycka det hela är så tragiskt men samtidigt tror jag att sanningen segrar i slutänden. Jag har i hela mitt liv skrivit dagbok och 1989-90 det år min dotter föddes finns allt dokumenterat vad som hände och inte. Där står sanningen bakom vår separation, hur det gick till dag för dag månad för månad. Tids nog är syskonen jämngamla och kan träffas , de vill också bena i allt när det blir äldre vad som gjorde att allt blev som det blev. Ja ja säger jag. Jag har rent mjöl i mina påsar! Förutom ett nekande vid 1-2 månaders ålder då han ville ha umgänge klockan 00-00 på natten, eller hur? Mitt i natten? Då nekade jag med all rätt! Ja jag lider med gumman men jag har iallafall gjort allt i min makt som förälder att få till det och det finns dokumenterat i dagböcker, journaler mm. Å idag är jag så glad att hon fyllt 18 att jag ens slipper ägna en sekund på den mannen och sanningen kommer som sagt ALLTID fram tids nog.
2 kommentarer:
Otroligt ledsamt när människor uppträder på ett sätt som bara skapar besvikelse, misstro och andra känslor hos barnen... att sedan behöva bevittna detta som mamma förstår jag är smärtsamt (förstår rationellt, mer än emotionellt). Usch, säger jag bara!
Ja som mamma har man lust att bara gå fram och spotta men då har man ju sjunkit lika lågt som X tror att ignorerande är det bästa och låta vederbörande gå i sin lilla bubbla i självömka. Ju mer man blir förbannad och visar det ju värre blir det.
Som vuxen har man ett ansvar för sina barn oavsett hur mycket man än avskyr den andre parten eller vad det nu må vara så får barnet ALDRIG komma i kläm för det vi vuxna har sinns emellan. Vi vuxna ska skilja på sådant och inte påverka barnet i någon riktning det är en skyldighet alla har!
Glad på ett vis att min dotter i dag är 19. Har fått egna erfarenheter av det hela och kan urskilja tack o lov. För mig är denna människa numer som luft och osynlighet, finns bara inte.
Men inners innerst inne självklart är det min dotters far och jag lider med henne att hon inte fått en far. Men hellre utan än massa bekymmer bara för att det ska vara så. Usch ja!!!
Skicka en kommentar