Så var det måndag igen och den eviga väntan att allt ska reda upp sig snart. Sitter som en igel och inväntar posten om några beslut tagits men inget idag *suck* Det matpengar vi fick kommer inte att räcka då dietmaten kostar en del och det är fortfarande 9 dagar kvar till pension. Rehab börjar nu på onsdag och det känns åter igen som det är jag som måste ge vika med mitt. Får aldrig börja och få hjälp och mer och mer slutar fungera i kroppen känns det som. Visst vi fick 5 hela dagar denna sommar men det känns som om vi efter all skit som varit hade behövt detta sommarlov och pusta. Men får focusera på dessa 5 dagar och tänka att det blir ju bra när allt är färdigt. Fast de hjälper ju ingen när matpengarna inte räcker.
Dotra kom hem från jobbet och har ett sådant kli över hela kroppen att hon håller på gå åt och inga provtagningar har gjorts än här...börjar bli akut nu!!! Detta har pågått 1 år nu. Så funderar på att slita ut hennes säng och ställa den i mitt rum och se. Visserligen låg kattallergenen dubbelt så högt i mitt rum men sist vi gjorde så mådde hon bättre. Så får försöka flytta in och se tror jag. Men nog är det fan att det inte läggs prio!!! Det kommunanställda här har ju liknande på arbetet och där har de flyttat ut på stört..men men en liten människa skiter det i. Å med vårat record bakåt med 3 evakueringar så klingar mitt namn illa när det gäller detta. Varför undrar man då det alltid varit STORA fel??? Jo åter prestigen att en liten individ fick rätt när det trilskas med att det inte var så...barnsligt är förnmanet på detta och kvarstår att en ung tjej lider här nu av nått.
Ja ja...dagen fortsätter iallafall och vi får göra det bästa av den här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar