En trist dag.

Den här dagen har inte varit nån speciell dag alls men vi hade 1,5 grader klockan halv 7 i morse och fick skrapa bilrutan för första gången. På min enda lediga dag från träningar och allt måste jag upp i ottan för att flytta bilen från min hyrda p-plats för det skulle måla vita linjer på alla p-platser. Å här är vi 50 bilar som i morse då vart tvungna att slåss om 10 friplatser. Jag fick en *fniss* Om inte vette tusan vart man skulle ställt bilen för det finns inga p- platser här. Å det sa jag att får jag inte en här tänker jag farao inte klockan 7 på morgonen åka långt för att parkera och sedan gå hem. Aldrig!!! Då får de måla runt min bil. Men jag lyckades.

Annars har det värkt nått kopiöst i hela ryggraden idag. Massa låsningar som i sin tur trycker på nerver som ger diverse symtomer man helst skulle vilja slippa. Hade nån sagt till mig vad 1 kota i ryggraden kan ställa till med när jag var frisk hade jag förmodligen tyckt denne person var en sjåpe. Men idag vet jag och kan bara säga FY!. Har mina 3 hat objekt i bröstryggen kota T3-T5 Funktionella hjärtstörningar, specifika bröstsmärtor, spänning och ömhet i solarplexus, andningshämning, leverstörningar och L1 - L5 som innebär att hela nedre delen av alla organ fungerar precis som det vill och inte som det ska och ner till fotsulorna. Varenda kota av dessa komprimeras ihop känns det som och åker snett liksom. Ligament och muskler drar det i felläge rättare sagt och det går inte hur mycket man än vill att fixa detta själv. Nu är det min träning åter igen som ställer till det. Och man undrar varje gång är det värt detta? Sjuk och värk var det innan men detta blir bara värre och hur länge ska man orka? Kan jag bli bättre? Eller är det detta jag kommer att få bara mer ont? Jag har tränat snart alla sorters träning och jag blir bara sämre. Det tillkommer bara mer. När går gränsen när man säger att detta hjälper inte? Har tränat periodvis i snart 14 år. Långa perioder på 9 månader 2-3 ggr vecka. Intensiva perioder med el stimulering i det specifika musklerna 3ggr/vecka men inte ens det hjälpte. Och av allt detta fick jag bara nya skador som också det nu blivit kroniska . Jag börjar tappa hopp om att träning är bra för en med flertalet skador i skelett och muskler.

Inte heller klarar min mage av mediciner. 2 dagar kan jag klara panodil Zapp endast och nån gel typ voltaren eller Eezz Sen lägger båda tarm och mage av. Så jag vet varken ut eller in men mer värk klarar jag inte snart. Och så står det träning 8.30 på schemat i morgon *suck*

Dagen annars har bara passerat förbi känns det som. Vi kvällningen var jag och hjälpte mammsen med att hämta mediciner på apoteket då hon är lite krasslig och så åkte jag och T en tur till underbara Fullerö Handel.


T köpte några gammeldags dukar och jag en ljuslykta till badrummet som skall hänga i fönstret.
Det var en alldeles magisk himmel då vi åkte hem. Helt apelsinfärgad.




Sen efter det var vi lagom hemma till Idol och nu ska jag snart sussa. Hoppas på en dag med hjälp att få sära på mina kotor lite och få spejsen igen.

Så med detta stänger jag ner för idag och säger Natti natt!