söndag 27 december 2009

Julen är en tung tid för många.

Sista dagen på julen, skönt tycker jag som ser fram emot VÅREN nu *fniss* Julen är väl okej så men jag lider samtidigt då det finns människor som totalt inte bryr sig. Hur kan en förälder låta bli att höra av sig till sitt barn? Hur kan farföräldrar totalt skita i att höra av sig? Ett barn har ju knappast gjort nått ont? Och hur mycket man än avskyr den partner man än gång hade och gjorde detta barn så skall inte barnet bli lidande för dessa konflikter, aldrig någonsin!! Detta har jag varit med om nu i 19 år. Jag kan inget annat än ruska på huvudet och undra vad man har för fel när man inte hör av sig till sitt eget barn? Att försöka ge en vettig förklaring till ett litet barn varför, hur gör man det? Jo man gör det med sanningen om än den är hård men kanske inlindat i lite finare ord. Med ljug kan man klara sig ett tag men jag är den som stenhårt tror att sanningen kommer i kapp en. Ljuger jag för att lindra kommer detta slå emot mig en vacker dag och därav är sanningen det enda rätta om än den smärtar ibland. Men man lever med ett rent samvete och det är det enda för mig. Men det är vidrigt!

Tur nog växer barnet upp och kan med egna värderingar se, känna och uppleva själv relationen till den förälder den kanske inte har så bra kontakt med så man slipper vara den som kommer med bortförklaringarna eller hur man ska säga det. Men hur kan man??? Tror fasen också att det sover gott ändå om nätterna för det bygger upp en fantasi om situationen. Lassar över den på den andre partnern för att lätta sitt eget samvete och orka gå vidare i lögnen och med åren har dennna fantasi blivit till en sanning i dennes huvud och i slutänden har denna person inte gjort nått fel enligt denne utan tror sig gå där med ett rent samvetet. Men när vaknar sanningen upp tro? För jag vill tro att sanningen tillslut kommer upp till ytan.

Det finns inga ursäkter att inte höra av sig till sitt barn. Hur mycket man än avskyr, hatar mm borde ju kärleken till sitt eget barn övervinna allt tycker ju jag om inte är man inte frisk!
Man kan inte älska eller tycka om alla människor runt omkring sig. Även om man haft en relation kan den spricka av olika anledningar men har man ett barn tillsammans måste man vara vuxen nog att sära på konflikter emellan och stå upp som den förälder man är och ta sitt ansvar. Ett barn är oskyldigt och ska aldrig bli lidande. Trots de så är det så många barn som inte har den andre föräldern.
Vid just jul och födelsedag lider jag och kan inte låta bli att bli både ledsen och förbannad. Samtidigt vill jag tro och hoppas att det som inte har vettet lider ännu mer fast det tror det kan dölja det med lögner och må bra av att det tror på dessa lögner. Men! Sanningen kommer ALLTID ikapp en!!!

Nog om tråkigheter! Kylan har tagit grepp om oss igen och i morse hade vi -10 grader igen. I gårkväll skulle vi ut och köpa lite godsaker till Tv,n och det var näst intill en omöjlighet att skrapa isen från bilrutorna. snö, duggregn och kyla hade totalt isat igen lilla "Fabbe" men efter en halvtimmes skrapande kom vi iväg iallafall och fick oss lite godis *fniss*

Idag skulle jag kunna städa bort julen känns det som. Den är ju så gott som över nu och varför ska man ha adventsljustakarna kvar då? *fniss* Vill skynda på våren nu!!! Men får väl tygla mig några dagar till, Hmmm svårt!

Näe till spisen och fixa lite mat står på schemat nu.

Inga kommentarer: