Kvällsöppet om mobbing!!!!!

Sitter och lyssnar på kvällsöppet om mobbing. Jag RYSER! En liten kille IGEN har tagit sitt liv pga att inte vuxna på skolan reagerar eller agerar! Har själv genomlidit detta med min dotter och trots skolinspektionens kritik fortsatte det. Det hotade mig som förälder! Det hotade ta mitt barn för att jag blev en förälder som inte gav mig. Trots kritiken skydde det inga medel. När tidningen skrev om detta ringde den ynkliga rektorn till tidningen och BAD om att stoppa artikeln flera gånger. Men det trycktes och rektorn vägrade kommentera. Det höll hårt på prestigen och kunde inte be om förlåtelse och definitivt inte erkänna att de brustit. Jag ringde skolchef för att ta reda på VAD man gör efter en sådan här kritik, han visste inte. Hänvisade till vice chef som inte heller visste???? Men de kunde säga att det såg allvarligt på detta men kritiken lags förmodligen i en pärm och glömdes. Därmed ignorerade även det ett barn.

Det bästa jag gjort var att plocka mitt barn ur den kommunala skolan. Jag krävde med hjälp av en jurist mitt barn ur denna vidriga skola och fixade själv distansskola och hjälpte själv mitt barn sista året i skolan. Skulle jag ha ett barn till skulle jag aldrig sätta denne i en kommunal skola, jag har sett nog!!!!

När problemen började blev jag varnad av flera föräldrar före mig som skolan satt hårt åt utan någon som helst anledning än att rädda sina egna skinn för att det inte hade kompetensen, vettet eller kuraget att erkänna bristerna. Där lärare gjort övergrepp , vänt det till att problemen ligger i hemmet osv osv. Motanmält föräldrarna som det gjorde mot mig osv. Jag var beredd på ett helvete när jag skrev min skolverksanmälan och visst, det blev värre än så men vi VANN och det var värt varje sömnlös natt och alla tårar som rann!!!

Detta är 6 år sedan. Personalen hälsar inte på mig än i dag förmodligen för att deras metoder inte fungerade på mig.. Inte heller på mitt barn DET säger en hel del!!!! Än i dag ignorerar det istället för att ha erkänt att vi brast och förlåt. Ska det vara så svårt att säga förlåt???

Mig gör det inget idag att det inte hälsar på för folk med sådant beteende vill jag inte ens ha en ordväxling med. Men mitt barn, fyfan säger jag om det. Och mitt barn är inte ensam. Tack o lov fick hon god hjälp men det tog år att nå dit.

Till alla som sitter mitt i något dyligt. GE ER ALDRIG!!! Och var inte rädda för att anmäla.
säger ett barn att det mår dåligt av kränkningar, mobbing eller utstötning så ÄR DET SÅ!

Mina tankar går till alla föräldrar vars barn som inte orkade, jag finner inte orden!