Phu! Det gick inget bra idag. Man opererar inte menisken mer då jag utvecklat arthros nu i knä. Tar man bort menisken så kommer arthrosen explodera inom snar framtid och ge ännu mer problem . Och än är arthrosen inte så stor så man gör knäplastik då de bara håller ca 10 år det gör man inte förrän man blir äldre ca 70 och då den syns på en slätröntgen. Så detta är moment 22. Hade det tagit menisken från början då ingen arthros fanns hade jag haft chansen att träna upp detta men nu är det kört. Får lära mig leva med att inte kunna gå vilket man kan tycka låter idiotiskt vid 50 men det blir värre av operation. Så skall åka in med min orthos nu och få den inställd då den gjort inflammation i yttre sidan pga trycket. Men jag hade också en kraftig inflammation i hela ligamentet och leden på insidan av knä så nu är jag pumpad med kortison. Å det värker helvete just nu plus att jag samtidigt åkte på galenskallevärken också som en liten bonus. Så har legat nu i 3 timmar och det värker överallt så jag tror jag går åt snart. Kan inte gå och huvudet håller på ta kol på mig. Så just nu på en skala mår jag SKIT och lite till. Vill bara att denna dag försvinner ur mitt minne.
Ordet acceptera som alla läkare säger är det jävligaste ord jag vet. Det säger ordet så lätt och skrattar lite. Om det bara visste vad man faktiskt HAR accepterat det sista 16 åren som få skulle palla acceptera. Att man blir heligt ledsen över ett ben kanske ter sig ynkligt man jag har så jag klarar mig att acceptera. Hur mycket klarar en människa acceptera egentligen utan att bli lite depp? Inte depp i ordets mening men man måste ju få sörja lite då del efter del i kroppen lägger ner och livet blir mer och mer inskränkt. Att inte kunna ta sig fram vid 50 års ålder är fan inget roligt. Värk kan man ta men när benet inte vill, det går inte köra bil, inte gå inte stå osv då är det rätt kört. Värken kan man gå med och ta sig fram likaså blöjor och allt skit man måste ha men BENEN!!!
Men men det kunde ju varit värre som sagt det kan det ju alltid. Jag får vara glad att jag inte har en sjukdom som kan ta mitt liv. Jösses så många som fightas med det, så får man tänka jag är frisk i den bemärkelsen och det är ju stort. Men det värsta för varje individ man drabbas av är ju det värsta vad de nu månne vara så icke att förakta. Får smällta detta med så accepterar man väl detta med till slut????
Nu ska jag mota galenskallevärken tvi vale.
Å till nått helt annat så kommer bostadsbolaget och ska kolla ventilationen i morgon Hehe!! Ska bli intressant. Det brinner för dem nu med föreläggandet Haha!!
Näe i med lite kaffe så kanske man vaknar till liv igen.
På återhörande!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar