Påsken över och den har varit både kall och tung på nått vis. Skit väder kan man lugnt kalla det för och veckans händelser med husvagnen och allt vad det blev låg kvar över helgen på nått sätt. Jag fick uppblossande bölder IGEN i mitt andra öga nu och har gjort skit ont. Jag fattar inte vart i från det kommer? Men det blev ett faktum nu att slå igång luftrenaren det går bara inte detta att sova med öppna fönster mm. Kylan som kommer in kyler ner hela lägenheten och det blir fuktigt inne så sängarna är så kalla så man skriker när man ska lägga sig. Likaså har den accelererande ryggvärken nog varit av att ligga i denna kyla ständigt. Så nu tuffar min renare här tills jag får några mer konkreta besked från miljö kontoret. Allt detta att det på nått vis startar om känns inte bra och jag har varit irriterad i helgen att inte nån enda liten gång få må bra här hemma. Känns som det är en evighet detta med denna bostad.
Jag vill bara bort härifrån men vart? Har ju alla de mina här och kan inte bara dra om än jag skulle om detta ska bli en trist följetong bara?
Pappsen har fått vård i hemmet hela helgen med omslag över foten och det hade tydligen gått ända in i benet rötan uhu!! Så hoppas nu det kan rädda detta med medicinerna? Tur han ingen känsel har för hujedamig vad ont detta måste ha gjort/gör?
Nåväl jag har haft min J här i allafall å jag lider att han ska behöva stå ut med allt skit runt mig och min bostad. Men i veckan hämtar han och hans far husbilen så kanske blir det en tur nått med den och det vore ju så mys att komma i från lite!
Måste också bara skriva vad grymt duktig han är som nu på 3 veckor gått ner över 15 kg . Så jädra duktig!!! Om än lite för fort. Ser i hans ögon att han verkligen sprudlar nu och mer ska det bort så han får känna sig fin som han säger att han inte gjort. Kom på mig själv gnällandes över mina bölder men lika dant har ju han haft med sin vikt och jag är så glad för hans skull!!!
Så NU nånstans mitt i allt måste jag försöka tagga ner då jag känner att jag verkligen går i gång på skiten med min bostad och det genomsyrar allt. Ja börja om och glömma sades det vid inflytten Haha!!! jo mors!!! Det börjar om från början i stället. Å mitt i detta måste man hålla avstånd från avskyn över allt som varit, är och pågår. Ja tvi vale!!
Men HUR hittar man ut ur nått som pågår? HUR slutar man älta då det hela tiden gör sig påmint? Jag känner att detta tar verkligen ALLT av mig och jag blir sur och grinig och lätt för att få utbrott på ingenting egentligen. Det har helt enkelt tagit all min kraft under så lång tid att jag vette katten hur man ska komma ur det när man bor mitt i det? Ibland skulle jag bara vilja flytta så långt bort från denna stad det bara går men det går ju inte. Vill heller inte förstöra för alla andra med min olycka för tänk om en dag det inte orkar mer? Det är ju jobbigt med nån som hela tiden har massa skit runt sig. Ja jag har aldrig varit deppad i mitt liv men vet inte VAD det är just nu det känns bara så tungt allt , så slitit och som att det inte finns ett slut här.
Vi är förlovade och vi tragglar på varsit håll, saknar och stampar på samma ställe med eländen och åren går känns det som. Ska man ta tag i allt och göra nått , satsa eller traggla kvar ? Vad väntar man på liksom?
Nu stundar en varm och skön vecka sägs det med vårvärme på upp emot 15 grader, inte fyskam det. Så nya friska tag!!!
På återhörande!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar