onsdag 8 juni 2016

Känns väldigt surt just nu allt.

Tårarna vill inte sluta och jag känner att jag orkar inte en grej till nu. 5 år i mögel har gjort sitt. Alla dessa år jag påpekat och idiotförklarats. Arbets och Miljö medicin Uppsala som helgon förklarade min bostad och dum förklarade mig att skulle jag gå ut mer i naturen och börja arbeta skulle jag må bra för lägenheten var det minsann inget fel på. Eller hur va? Hade de haft nått innanför skallbenen hade detta inte dragit ut på tiden och hade bostadsbolaget haft alla hästar hemma hade detta inte tagit alla dessa år och ALLA dessa mediciner jag fått stoppa i mig för att bo i skit!

Inte nog att de ljög deras advokat blå hur jädra duktiga det varit och tagit detta på största allvar. Har allt inspelat på band så där kommer man inte undan. Jag bandar alla mina samtal! Blåljög gjorde det!
Å största allvar är det att en kvartersvärd kallar en för att man har troll i huvudet?

Lika att de inte hade nått ansvar i detta mögel, nähe vem har det då? Jag hyr en bostad av dem då ligger väl ansvaret på dem? Att jag förlorat allt jag ägde och inte blev ersatt för den enorma förlust det är att kasta ett helt hem ingår väl inte då man hyr att detta kan hända så ta det i akt eller? Då ska det fasen stå i hyresvillkoren vilket det inte gör eller gjort!

Men det men jag fått i att bo 17 år sammanlagt i deras mögliga bostäder har gjort sin rätt nu. Jösses vad med medikamenter man fått köra i sig för att stilla allergierna, astma, svårt att andas, eksem, bölderna, ledvärken mm mm.
Så jag förlorade allt jag ägde och nu har tänderna rasat med trots att jag i åratal sedan mögelhelvetet bröt ut sagt till min husläkare att det känns som jag har svamp i munnen jag har ingen saliv  samt tårvätska. Alla slemhinnor torkar ju helt då man bor i mögel. Men alla påpekningar även där till döva öron. Å 11 långa kurer av starkaste Heracillin på raken i över ett år plus allergi mediciner, kortison och annat mysigt.

Så nu står jag här totalt utblottad bokstavligt talat och det få ören jag fick tillbaka på skatten som J och jag tänkte åka till en mysig strand med hans husbil i sommar kan jag glömma. Kan nog glömma det mesta just nu då alla mina pengar kommer gå till detta och gör jag det inte riskerar jag få pulpit en inflammation i pulpan . De har jag haft en gång år 2000 och jag kan lova det var HELL! Den värken går inte ens att beskriva och den värker 24/7

Så jag har börjat med att ringa linjen för tandvårds skräck typ i dag och ska ev få komma nästa vecka.
Bokat tid hos husläkaren för intyg och med hopp kanske kunna få tandläkare via landstinget då jag inte klarar öppna munnen, ligga ner med huvudet bak och spänna , min spy fobi och skräck för att bara gå till tandläkaren.

Så blir det ringa soc, denna ljuvliga instans med . Bara det en nerv pärs.

Jaaa vad mer ska hända kan  man undra? Känner att det räcker för min del med eländen nu. När ska jag få det lugnt?

Hade verkligen trott vi skulle få en lugn semester och få ha det lite gott då varje sommar nu varit mögel, utevakueringar , sjukdommar och eländen. Men men vad jag bedrog mig.

Saknar mitt lilla hjärta med i massor och känns som evigheter sen vi sågs. Visserligen hörs vi var och varannan dag på messenger eller telefon men inte samma sak . Saknar hennes skratt och att få krama henne lite Hehe!!

Livet är en jädra kamp om precis allt känns det som. Vet inte när det var lugnt under en lite längre tid än bara nån dag känns det som. Inte heller konstigt att kroppen krampar och står i då man aldrig kan få lugn och ro.

Men men min lott i livet tydligen. Så jag tänker gråta lite till det känns som det behövs nu efter all skit som rådit så galet länge. Mer lär det säkert bli i nästa vecka då det kommer och ska ta proverna här om återväxt, vänta bara! Möglet tillbaka eller inte? Ja jag behåller min tro tills dess men lukten här gör mig oroad nu.

Ja ja på återhörande. Lagt lite skit i bloggen igen så man får tömma ur sig lite mellan varven, kan vara gott!

Inga kommentarer: