Idag börjar vi med ,vilken dag och natt😩 Igår var jag på behandling och där konstaterades totalt kramp tillstånd i höger ben och skinka. Alltså musklerna som hade totalt krampat ihop. Det blev en behandling med galen smärta. Efter det var jag totalt slut och hade tänkt mig en tidig kväll vilket det inte blev. Då ramlar J ner för trappen och slår sig så illa att vi måste tillkalla ambulans. Då var klockan 1 på natten. Så det blev en natt på akuten fram till 6 i morse Hej och hå! Då var jag så slut att jag visste knappt vad jag hette. Blödning i benet och vet inte om det är senrupturer , så han kaninte gå mitt upp i allt elände vi har. Så rasade ner i sängen strax efter 6 i morse och somnade på en sekund tror jag.
Vaknade kl 1 i dag och började dagen med skallevärk, inte så konstigt för nu är det tufft på alla plan. Ringde mitt bostads bolag och fick höra att det inte ens ringt konsulten det sade i juli, here we go😩😩😩 så dagen började ju fin fint och den lille nerifrån som fanns i förrådet långt nere den stack direkt. Nu är jag bara totalt jädra slut.
Livet som hemlös kommer fortsätta och gud vet hur länge och snart är det dags för hyran igen, det är fan inte kloka. Inte ett uns av empati då man berättar att man är totalt sönder stressad av denna situation och att jag är jätte orolig över mitt bohag som åter står i denna lukt. Har ju inte lust att kasta ett tredje bohag och det ska ljuga igen och fri skriva sig. Så när ,var hur är situationen igen. Detta tär kan jag lova på alla plan.
Nu kommer J,s minsta dotter hem och lillbebisen så himla go. Så huset fullt.
Jag är så trött att det finns snart inte längre ord hur jävligt på ren svenska detta är. Mest förundrade hur miljö kontoret bara kan lalla med och låta tiden gå bara? I juli nmölef jag, det får till 9 augusti på sig och då borde rimligtvis vite slå på men se inte här i stan inte. Här lallar man med och skiter fullständigt i hur den drabbade blir lidande. Bostads bolaget får agera som det vill totalt empati lösa eller ens ha ett ansvar för det skit det hyr ut fy!!!! Jag önskar jag hade kurage att lämna hela skiten och dra... men vem vet. Botten är nådd och reserverna uttömda, man vet aldrig. Nu orkar jag inte ens skriva mer för jag är så trött. På återhörande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar