Psykologi

 Sitter och halvsover i soffan😜 Tittat av och till på en hemsk serie Cardinal. Usch  den är verkligen hemsk. Med ålderna klarar man inte av sådana filmer längre😜  Eller så är det så att man gått igenom saker i livet som varit hemska så man orkar inte se hemska filmer på nått sätt.  

Jag läste ju psykologi när jag var runt 30  för jag tyckte det var intressant. Varför vet jag inte men sedan unga år har jag alltid på nått sätt känt på mig saker.  Känt av personer väldigt starkt men inte kunnat sätta fingret på vad det är och därför varit kvar i relationer som kanske inte varit så bra alla gånger för att just få svaret på vad är det jag känner vissa gånger.  Ett medium sa en gång till mig att citat, du besitter enorm intution i din mage som du gång på gång ignorerar. Likaså att få hade denna intution sa hon. Och hon avslutade med att citat, men du lyssnar inte på vad du känner.  Nu var inte denna kvinna vem som helst utan en kvinna som i åratal arbetat med detta redan sedan jag var ung och fram till hon var över 90 år.  Och jag visste direkt när hon sa allt detta vad hon menade för jag har alltid känt på mig så starkt saker.  

I en relation som var en av det värsta kände jag direkt nått och omedvetet nästan varje gång vi sågs från ingenstans började jag prata om våldtäktsmän.  I efterhand kan jag bara rysa då jag sitter med facit i handen idag.  Jag ältade verkligen vad jag tyckte om dem som våldförde sig på kvinnor . Inte riktigt normalt att man börjar en realtion så direkt 😜😜 Men det bara kom ur mig. Och varje gång jag tog upp ämnet reflekterade jag över hans ögon som förvandlades till stela och mörka på ett konstigt vis.  En gång i mitt liv såg jag liknande ögon och då var jag 13 år. Den midsommar natten jag blev släpad 400 meter in i en mörk skog, nedkastad på marken av en flera år äldre man som jag dansat med på dansbanan ute på landet. En kille som förvandlades till nått jag aldrig sett förr,  han var en våldtäktsman. Har skrivit om detta förut men nånstans hänger allt ihop tror jag. 

Cellerna i kroppen minns  kanske därför jag känner av,  vad vet jag.  Jag klarade mig med nöd och näppe den gången för jag fick urkrafter från nånstans  så han kunde inte fullborda denna våldtäkt helt tack o lov. Om än det var många minuter kanske längre jag minns inte det så tydligt.  Han slet av mig mina byxor och drog ner mina trosor  och hans ansikte var förvridet av ilska och dessa svarta ögon. Jag minns att jag trodde jag sulle dö där i skogen och att ingen skulle hitta mig  och då från underjorden kom krafterna i mig. En späd liten 13 åringen som jag var , vägde kanske 45 kg ca och han flera år åldre, stor och stark liggandes över mig med våld. Bara denna släp tur han bokstavligen släpade mig in flera hundra meter upp i skogen  och jag kunde inte göra nått för jag var så rädd.  Men han flög upp i luften  när jag fick krafterna  så jag kunde resa mig och springa för livet där i mörkret . Fick tag i mig igen och höll mig i ett skruvstäd och bara vrålade att han skulle genomföra detta vare sig eller.  Varvid jag fick loss ena armen och slår för mitt liv honom rakt i ansiktet över näsbenet och sparkar honom i skrevet så han släpper taget och vrålar av smärta. Det var min räddning  och jag klarade mig. Men jag berättade inte för någon då min mamma alltid sagt till mig gå ALDRIG med nån du inte känner sedan jag var liten. Inte fasen kunde ju jag då berätta att det var just det jag gjort denna gång.  Så dagen efter var allt raderat i mitt minne,  hade aldrig hänt.  Ett försvar förstod jag långt senare i livet för att orka  men som tyvärr kom upp till ytan när jag blev äldre och då blev jag tvungen att bearbeta denna händelse massa år senare nör alla känslor, skräck få dök upp från ingenstans.  

Så just psykologi har alltid varit intressant.  Men istället har nya händelser rammlat på mig och just detta med stark intution i samband . Jag har innan känt på mig och sen har det hänt. Denna relation jag då hade och verkligen spydde ut om våldtäktsmän visade ju sig vara just en dömd våldtäktsman jag träffade. Som avtjänat straffet  men för mig är en sådan händelse  för alltid om man ger sig på en kvinna.   Men alla dessa små små teckan jag såg hela tiden under de månader vi träffades. Fram till natten från helvete som hade kunnat sluta så illa . Tyvärr blev det skyddat boende en tid och massa helvete efter det och tror ännu mer intution att just se micro signaler när nått verkligrn inte stämmer.

Nått jag studerat är gaslightning. När någon försöker vända på verkligheten. Förminska den andres känslor, tyckande och tankar för att ha kontroll och makt

.Det är en psykisk manipulation för man vill få den andre till att ifrågasätta sig själv, sina sinnen och upplevelser. Målet är att du inte ska lita på din egen magkänsla, börja tvivla på vad du känner helt enkelt. Det används av narcissister med överdriven självkänsla och överskattad självbild.   Just gaslightning är att få makt och kontroll över sin partner, sänka självkänslan hos  denne  för att det i själva verket  är livrädda att bli lämnade, svartsjuka osv.  Medvetna attacker att ljuga och fabricera att olika händelser och samtal aldrig ägt rum utan det är dig det är fel på, du är mentalt instabil osv.  Man blir förvirrad, kommer på sig att man alltid ber om ursäkt för saker som fasen inte ens hänt egentligen tror man är överkänslig rent krasst börjar tvivla rejält på sig själv . Håller inne med information till de man alltid innan pratade med, man försvarar beteendet för att slippa  förklaringar och ursäkter. Man vet men man kan inte ens utrycka det för sig själv.  

Jag levde en kort tid med en narcissist det fick jag ju reda på i efterhand därav också mitt intresse att läsa vidare vad, varför, hur för man hade alltid tanken hur kunde jag vara så blind, fan jag visste ju men ändå hände allt. Nästan lite så man dumförklarade sig själv då man med facit faktiskt visste innan  men valde blunda för det.

När man som jag varit öppen med det mesta inför andra människor pga att jag själv genomlidit saker, bearbetat dem osv så har jag inga problem att prata om det. Detta kan hända vem som helst och då märkt att så många gått igenom likande saker som barn, i sin uppväxt, i relationer osv. Faktiskt skrämmande att det verkar vara mer vanligt än jag trodde innan att det var ovanligt. Men många tjejer/kvinnor blir våldsutsatta av nån i sin närhet. Det jag pratat med har aldrig berättat för dels skämms man att man var så dum att följa med, att tillåta etc. Eller känslan ingen skulle tro mig, väldigt vanligt.  

Näe fyfan när nån skall ta makten över en. 

Jag bodde på skyddad ort i 1 månad, jag besökte kvinno jourer,  kvinnohus, psykologer, diakoner mfl under den tiden. Jag blev beordrad att göra detta för min säkerhet sades det jyst då. Men efter 1 månad på flykt som jag kallade det blev jag förbannad. Fan ta denna som gjort att jag ska vara rädd att bo i mitt hem. Denna urkraft kom tillbaka 😜  och jag bestämde mig att vända hem bära eller brista för fan ta den som tar mitt i från mig blev känslan. Och jag gjorde på mitt sätt 😜 Vill inte redogöra exakt men det var fasen inte jag som skulle vara rädd längre utan tvärtom. Jag tog tillbaka min rätt att vara där jag vill vara inte han som skulle ha nån jädra makt över mig, NEVER!!!!  Han skulle inte få mig till att vara rädd för honom , gå under jord osv som tyvärr några gjort innan. Näe fyfan aldrig. 

Så ja vad säger man??  Tankar som kom upp i natten hehe. Tänk ändå hur det har varit. Och jag borde nog spinna vidare på min intution. Lära mig  lyssna 😜