Dag blir till natt och natt till dag. Nån stans däremellan ska jag hinna sova för att orka. Detta känns verkligen helt absurt. Där uppe på sjunde våningen i det neddragna fönstret ska pappa nu avsluta sitt liv.
Helt galet ofattbart men ändå inte. Den här gången orkade inte hans kropp mer. Efter 6 blodförgiftningar, x antal amputationer mm så orkade inte hans kropp mer😢😢 Åh vi som skulle göra så mycket denna sommar då han äntligen fått det bra på 3,dje nya boendet. Vi skulle åka ner till pizzerian och mumsa, jag skulle göra hans favvo rätt hälleflundra och vi skulle mumsa som vi gjorde innan han blev sjuk men i stället slog alzheimer till och accelererade till slutfasen. Satte ut alla viktiga reflexer som svälja för att äta mm. Jävla sjukdom 😠😠
För en vecka sedan trodde vi bara tarmvred om nu det är så bara, nöe det är det ju inte men han har ju klarat värre liksom. Sen kom blodpropparna i lungorna som måste dräneras. Av dränaget fick han lunginflammation och 1 liter vätska i lungorna som måste tappas och väl tappad kom det ännu mer vätska. Sedan i lördags har han onte ens varit vaken och i går beslutades om palliativ vård. Alltså sätta ut allt livsuppehållande och bara focusera på smärt lindring i livets slutskede. Min pappa ska dö nu vilken minut som helst, helt absurt. Han får ingen mer vätska och det ser så hemskt ut då läpparna torkar och man får badda med olja pinnar mm. Älskade pappa hur allt blev😢😢
Jag har suttit vid hans sida hela tiden och trodde ju korkat man skulle palla dygn ut och dygn in. Näe, den mentala biten knäcker en i detta. Antingen orkar man hela dagen eller hela natten men man måste få sova. Jag är dessutom själv inte frisk så jätte viktigt. Natten som var fick jag sovavhela, natten onnan försökte jag men 2 ggr blev jag inringd men allt blev lugnt igen.ä
Detta är det värsta man kan tänka sig fy. Min finaste pappa ska lämna jordelivet han också och kvar blir jag då ensam känns det som. Nu är jag äldst så hemskt och jag kan inte få vara liten mer som man kan fast man är gammal ibland hehe. Mamma och pappa ör ju alltid just mamma och pappa lika med tryggheten. Just nu har jag svårt att fatta att pappa ska försvinna fast jag också fattar själv klart. Men vet hur illa sorgen varit och är än efter mamma😢😢 Men får tänka så att pappa och jag fick 4 fina år efter mamma gick bort. Men vi har ju alltid haft det bra, jösses pappa och jag jobbade ju ihop. Men som jag kämpat dessa år för pappa ska få det bra. Jävla boenden jag varit vansinnig på pga vanvård mm. Och nu när jag äntligen fick han lyttad till bra så ska han bara dö usch.
Jag är hemma nu för nattsömn då han varit lugn denna dag. Det ger så mycket morfin nu så han är i en annan domension redan. Men viktigast att han inte lider, har ont, har ångest mm.
Idag masserade min dotter honom och han kämpade med att få upp ögonen från den medvetslöshet han varit i sen lördags. Och han vaknade upp och jag tror han kände igen oss. Vi fick också säga att vi älskar honom, Finns vid hans sida vilket var så fint. Sen somnade han igen. Maskinerna med luft och rossel vidgande ryker och låter och allt är bara så galet hemskt. Jag har gråtit stört floder och det känns som det aldrig finns ett slut på tårar nu.
Nu ska jag sova och hoppas de inte ringer och sen beger jag mig upp i morrn igen. Jag har sagt till pappa att det är ok att lämna eenna skruttiga kropp nu. Han behöver inte kämpa mer och jag hoppas mamma möter honom på vägen❤ Jag badcdet till mamma att komma nu och hämta honom. Det räcker med lidande nu för honom. Om 1 v2cka akulle vi fira hans födelsedag 87 år men jag tror inte vi når fram dit😢
Livets slut är verkligen det värsta när det blir utdraget. Hemskt och så galet sorgligt 😢
Näe bäst att sussa se timmar man hinner. En ny dag i morrn.
Nu skriver jag inte kämpa pappa för kämpa kampen år över nu. Nu ska han vidare till landet bakom molnen där inget mer ont kan ske. Med det säger jag natti nattt och på återhörande 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar