Ska man behöva be om ursäkt?

Tänk att jag alltid gör allt fel, ställer till det?? Att jag alltid gör så alla andra bli drabbade? Ja idag fick jag en akut tid hos mon läkare för mina ben vill inte som mig sedan 2 veckor tillbaka.  Jag har fått trochanterit i båda höfterna= inflamation i höfterna

Orsaken till en trochanterit är överbelastning, monotona rörelser eller trauma som leder till en inflammation i området runt höftleden. Man kan även drabbas av trochanterit sekundärt till ryggbesvär och höftledsartros

Jag har ju ett snett bäcken sedan olyckan då jag även skadade vänster höftsida i olyckan.  Plus en scolios och arthros i vänster knä som även nervskadats efter 3 operationer.  Plus x antal diskbråck i ländryggen  långt nere vid S1 kotan.  Jag är bränd (radiovågsbehandlad) i alla S1 lederna 4 stycken . Så dessa ständigt återkommande inflammationer har ju varit i alla år mer eller mindre svåra men så pass att benen lägger av och då kan jag inte gå. Då måste man spruta med kortison. Och så blev det nu , precis just mitt i sommaren, mitt i semestern.   Detta gör nu att jag måste ta det lugnt så detta går tillbaka. Annars får jag galen värk ner i benen och tillslut kan jag inte gå alls, rammlar osv. 

Detta är bara en spottstyvel av den problematik jag har i min kropp och därför jag är sjukpensionär sedan länge.  Jag har inte under dessa år nånsin kunnat planera vidare vad man ska göra den eller den veckan utan mott liv består i att ta dagen som den kommer  för jag vet aldrig vad jag vaknar med på morgonen.

Men detta bli ett dilemma för omgivningen  då jag anses förstöra då.  Och VAD ska JAG göra åt det?  Jag kan inte ändra på detta hur mycket jag än vill.  Och om folk stör sig på mitt liv så leave då.  

Mitt liv just nu är dag för dag med det mesta. Jag har min pappa i livets slutskede och han hqr varit livshotandevajuk nu av och till under de sista 4 åren. Han har bara mig och dotra.  Han är också helt oförmögen att kunna ens äta, dricka själv  knappt andas. Vqrje dag kan vara hans och vår sista nu. Detta är mentalt helt fruktansvärt då han är min älskade pappa❤ Men trots det ska jag vara kompatibel med alla andra också och tillgodo se behov överallt. Jag vet ärlogt inte vart jag ska hämta reserv krafter till allt då jag bara för 1 år sedan gick rakt in i väggen och kollapsade kroppsligen och själsligt . Inte ens då han jag vila mer än 1 natt efter att jag själv legat totalt utslagen i en ambulans on på akuten  då allt i min kropp flippade ur. Dagen efter satt jag vak på sjukhuset får mon pappa som var på väg över till andra sidan.   Fanns itîngen tid för återhämtning alls för min del.  Näe andra människor brakar eller fanimig får ett ryggskott  då är det så jävligt och jösses vad synd och man förstår verkligen hur jobbigt det är. Men inte när det gäller mig. Näevjag ska gå, gå och gå som nån annan jädra duracell kanin. Dra upp en skruv i baken liksom så går hon lite till.  Ja det känns verkligen så😩😩  Näe jag bara förstör jag hmmm???

Ja nu sitter jag gär med båda höfterna sprutade med cortison  och så är det. 

Jag kan inte ändra på min kropp genom ett handslag.  Min kropp slutar inte värks för att  det är semester eller helg.  Jag tänker inte heller be om ursäkt för den jag är och hur mott liv är just nu.  Pallar folk inte så bye bye i princip. Tänker inte suga det sists jag har just nu. Detta ÄR mitt liv och jag gör verkligen så mycket jag orkarPunkt!!!! Jag förväntar mog inte att folk ska kunna veta eller förstå om man inte varit där själv. Men jag förväntar mig human respekt.  

Vi kan ta detta pandemi år för kul skull och säga vilka har offrat sig för mig , hållit sig isolerade från smittan för att kunna träffas????  Slå en signal i såfall så kan vi diskutera vem som gör vad för vem 😜 Kul grej bara. 

I morrn blir det vilo läge hoppas jag  och med hopp om att få tillbaka lite normal kraft i benen mer kan jag faktiskt inte göra och känner nån sig kränkt av det  så ör det ibte mitt problem, jag kämpar på med det jag har och orkar det jag orkar just nu. Än har ingen reserv del eller magi dykt upp så jag kan få onormala krafter tills dess tar jag hand om MIG. 

Mitt samvete är ständigt på botten då jag vill vara med pappa så mycket det går. Jag tror i ärloghetens namn onte det ör så lång tid kvar nu och det är den sita tiden vi har här på jorden.  Usch det är hemskt när man tar de orden ur munnen, SISTA TIDEN😲😢😢 men sanningen. Tänk om man alltid visste när tiden är uträknad så man kan hinna säga allt,  vara med den personen. När mamma dog blev det ett trauma på 12 timmar  och hon var djupt medvetslös dessa 12 timmar. Från ena dagen till den andre fanns hon inte mer. Med pappa har jag haft tiden men ändå känns den så fjuttig.  Nu vet han inte vem jag är ens😢😢 Men likt förbannat är dagarna kvar så värd så in i bomben dåligt av dem😢    Ja livet är tufft  det har jag erfarit nu åtskildliga gånger.  Och tänk ofta att vissa går igenom det utan problem bara glassar rakt igenom  och då undrar man ???  Där kan vi också ta pandemin nu då . De som verkligen pissat på den och kört på som livet är som vanligt  har också klarat sig medans tustental  till miljontals avlidit.  

Och nu är pandemin tydligen helt borta och glömd också. Munskydden avplockade ser man i affärerna,  avstånd  och respekt  är ett skämt nu.  Nu tittar det på en när man kommer med munskydd som man är ett ufo. Folk är ute snoriga, hostiga och då har vanlig förkylning  kommit tillbaka  och då kan man skita i ett "vid minsta symtom"  är man hemma. I mina ögon  är det  så jävla respektlöst då det okollat otestat kan vara corona  och vara den som startar nya kluster  och ny spridning.  Intevflrens man TESTAT ska man vistas ute bland folk med symtom😠😠😠 

Näe en snabb dusch och hopp i sängen för vila av mina ben.  Nu har jag förstört en morgondag  hemska jag för att jag fick inflammationer och måste till läkare  hmmm?  

Ja jag säger då det men kan bara inte låta bli att skriva av mig mitt upp i allt elände som råder.  Men detta är mitt liv och jag vore den förste att önska att alla dagar i veckan var utan problem.  Med det säger jag på återhörande och natti natt😚❤