lördag 2 oktober 2021

Stjälper ur lite dynga igen bla.

 Brev till himmlen❤

Åh pappa idag är det 2 månader sedan du for i väg 😢😢 2 månader utan dig här😢 Oändlig tomhet och saknad❤  Ikväll tänkte jag nästan åka ut där du bodde och bara gå en promenad där där vi brukade gå du och jag, minnas då när du fanns här ❤. Ja du förståss i rullstol och jag körde ☺ Saknar våra promenixar ute, saknar ALLT❤ Din alltid så positiva jargong fast du knappt var vaken sista månaderna men liksom ändå i dimman var med men man hade i allafall tryggheten med dig min finaste pappa ❤ Kvar här känns det mest bara jävla ensamt mellan varven. Man ska ta massa jädra påhopp om diverse skit  som nu står mig upp i halsen  ärligt talat.  Det räcker nu och det konstaterade jag i går. Det är bra nu punkt!

Ikväll brinner ett ljus här som de iofs ofta gör just för dig och mamma❤❤ Saknar er så det gör ont och ibland  känns det som att hur ska man kunna leva på skilda håll när man alltid varit van att ha er ett samtal bort. Att bara kunna ringa, babbla om allt som hänt, få feedback  ja men bara ringa mamma och pappa❤ Det är tufft utan er men måste ju gå. Massa kramisar till er där uppe och älskar er för alltid❤ 

Ja fyfan rent sagt , ibland gör det riktigt ont😢 Dagen annars har jag mest tagit det lugnt och pysslat hemma. Inga samtal, inga tråkigheter  tack o lov för det är slut på sånt nu. Folket annars verkar gå all in efter 29 sep. Varit katastrof fylla ute på krogarna och folk ska ut nu och trängas bland alla efter 1,5 års "håll avstånd". Så jävla korkade alltså.  Att man inte tänker längre än näsan  att 29 sep inte BAM blev dagen corona försvann  och att man kanske ska vara lite försiktig då man levt i en bubbla 1,5 år och nu skall ut bland alla bakterier och virusar som det faktiakt är i folkmassor mm i denna tid. Än värre då man hållit sig på avstånd och inte utsatt sig i lika stor utsträckning är ju immunförsvaret inte på topp.  Men men har man inget där uppe mellan tinningarna så blir det ju svårt att fatta beslut och förstå. 

Jag håller mig i min bubbla med de få jag är säker med.  De som inte ränner ute och träffar allt och  alla som om inget hänt senaste året.  Sen bjuder jag på om man tycker jag inte bryr mig osv för det är inte läge att bry mig . Den jag ska bry mig om är mig själv.  För om vi rak ryggat ska disikera oss igenom vad bry egentligen betyder som nu i en pandemi så har jag haft fullt upp att bry mig. Faktiskt betydligt mer än mänskligheten ska  orka. Och ingen människa är robot med oanade krafter. Vi orkar det vi har energi att orka helt enkelt. Den som säger att jag inte orkat, brytt mig, lämna mig i fred säger jag för då har vi klippt linan. 

Till de skulle jag också då vilja vända på det hela, vad har ni gjort för mig? Var fanns alla när jag mådde som sämst? Vad ställde ni upp med då?  Just det har man inget gjort  har man inte rätten att opponera sig  eller ifrågasätta mig.

Jag tror också att alla får sin beskörda del av helvete  iofs är det olika med tanke på om man har empati, medmänsklighet osv också. Utan sånt går ju tuffa händelser förbi bara med en klackspark.    Nåväl alla ska vi behöva se någon som går före oss på ett eller annat sätt.  Så många har gjort de för mig nu och de som stått mig nära.  Heĺene, Kate, Ulf, Ingela, Stefan, mamma och pappa❤ och många fler 😢 

Men till det viktiga är ju denna corona pandemi. Jag KAN INTE vaccinera mig pga att jag har mastcells aktiverings syndrom i min benmärg (blodet), i min mag och tarm slemhinna tror också i huden men inte testat än just hud  men i stort sitter det i mina slem hinnor i hela kroppen. För att göra det enkelt, kommer nått in i min kropp startar mina mastceller (mitt försvar) i rasande fart likt cancer celler som de ökar.  Alltså inte som hos friska människor. De rasar i min kropp och kan då göra att de angriper min kropp i stället för det de borde angripa som kommer in i min kropp.  Vilket om det kommer in medicin eller vaccin som i fallet nu så kan jag få livshotande anafylaxi.  Jag kan dö!!! Jag vet inte vad eller när det kan ske beroende på hur min kropp mår. Så  stress, kyla, värme kan också trigga anfylaxi och all mat med histamin. För den då som fattar nått kan jag bli illa sjuk av vaccinet och i värsta fall dö. Har influensa vaccinerat mig 4 ggr för massa herrans år sedan och blev så in i bomben dålig av de vaccinerna. Därav tar jag inte detta nu utan håller mig borta från folk.  Jag kan alltså inte träffa människor med stora nätverk, människor som är ute och ränner bland andra och kan smitta mig, barn på dagis som kan vara rent livsfarligt osv.  Så jag träffar endast det med litet nätverk själva vilket är min dotter och hennes kille som sitter i samma sits och nån väninna som är i samma sits som mig och vi träffas enbart utomhus om vi träffas.  Jag bär mask och visir om jag handlar och jag handlar på mer säkra tider än mitt i ruschen osv.  Så har jag gjort i 1,5 år nu.   

Detta blir jag i frågasatt för. Om jag verkligen haft läkarkontakt? På den frågan sätter jag bara ????? Vad tros??? Näe jag har gått till vetrinär, så jävla korkad fråga. Sen ska jag vara den som offrar mig i det hela?? HUR??? Det jag kan offra är ju med mitt liv då. Att folk ska vara nöjda och glada ska jag offra med mitt liv som insats???  Man går 50/50 sägs det och vad gör då folk för mig? Näe de lever på som vanligt  men det är jag som ska ge 100. 

Alla är också vaccinerade och löper mindre risk att bli svårt sjuka om de smittas och jag är OVACCINERAD.  Ändå är det jag som är den stora skiten. Ärligt talat fattar jag inte resonemanget över huvudtaget.  Nu är det ju så att jag bestämmer fortfarande över mig själv, min hälsa , vad jag gör eller inte gör och hur jag på bästa sätt skall förhålla mig i denna pandemi för att det ska vara säkert för mig. Alla andra mår dåligt , har synpunkter men ingen tänker från mitt perspektiv lustigt nog. Det är bara jag som förstör. Och är det så jävla illa ursäkta språket  men jag är less nu, lämna mig i fred då. För jag kan inte äventyra min hälsa eller mitt liv ingen annan i min sits skulle göra det heller. Så vänd på det och tänk om ni vore i min sits????   Detta har pågått nu 1,5 år känns som en smetig evighet ärligt talat.  😩😩😩

Ja så där är vi nu och har varit rätt länge  och jag känner är det konstigt att man vill bort härifrån??  Bara negativa energier och det är jobbigt. . Men just ja jag är ju en robot som bara går och går på kommando eller hur var det. (Ironi)😜😜

Ja jag måste skriva av mig lite för det är bästa sättet att lassa ur dynga ur ryggsäcken. Sånt man ofta bara kör ner mer och mer utan att sortera och kasta. Ypperligt bra sätt att rensa 😜👍🏻

Näe nog om detta för jag orkar inte mer med detta nu är det dag för dag framåt. Hitta de positiva energierna i livet och hoppas att de ev kommer nån form av vaccinering som även vi med vissa specifika sjukdommar kan ta.  

Jag ska göra massa skoj  framöver  på corona säkert vis. 🤗🤗🤗

Nu blir det en serie på TV och njuta av lördags kvällen☺ Med der säger jag på återhörande och natti natt när det beger sig 😚❤


2 kommentarer:

Lena sa...

Hej Cattis!
Jag vill först börja med att beklaga din fars död.♥️ Det är fruktansvärt jobbigt att förlora dem man älskar och står nära. Jag vet hur det känns. Ta den tid du behöver i ditt sorgearbete.🌹

Jag har gått en liknande väg som dig. En livsväg fylld av kamp, förluster, krig, tårar och motstånd.
Du har lidit mycket. Fråga dig själv om du fått nog av lidandet eller om du kan kämpa på i 20 år till?
När jag ställde mig själv frågan ryckte jag bara uppgivet på axlarna. Några år senare ställde jag mig frågan igen, då skrek jag NEJ rakt ut! Aldrig att jag ville lida i 20 år till! Om du bara rycker på axlarna så har du inte lidit tillräckligt. Skriker du NEJ så är du redo att släppa taget om din kamp. Fråga dig själv när och vid vilka tillfällen du känner kampkänslor i bröstet? Där ser du snart vad som behöver göras.

Många kramar Lena.♥️

CA sa...

Tack Lena ❤ Ja det har minst sagt varit litd för mycket under lång tid nu. Du är alltid så klok Lena. Verkligen ❤👍🏻 Och jag vill verkligen nå dit där du är idag. Jag vet exakt men har fastnat i nätet liksom. Och jag har skrikit NEJ nu ett par gånger och tagit mig i kragen att skaffa hjälpen ut ur kampen med start faktiskt i morrn redan. Efter allt är prio att hitta tillbaka till mig själv den glada spralliga tjejen innan allt och älska mig själv. Sortera i all smörja och lägga det bakom och se framåt så är det ju. Har min plan men behöver lite hjälp på traven med den. Till våren ska jag vara på banan igen hoppas jag👍🏻

Kramar tillbaka ❤