Det blev en lugn dag i dag, kände att det behövdes faktiskt. Ätit gott och satte på en film "Home by the spring" En sådan där riktig love story 😜 Ibland är det gott att titta på samtidigt som jag är så blödig att jag alltid bölar över sådana. Tankar kommer tillbaka över det liv man haft, hur det varit, hur det blev osv. Åren som bara flög i väg och man ser tillbaka och undrar vad hände😞 Alla planer man hade då man var ung och det kändes som man hade all tid i världen och så står man där en dag och tiden är inte alls oändlig längre. Man summerar och tänker vad har jag egentligen gjort av den dyrbara tiden? Tänk om jag hade gjort så där för länge sedan så jade det kanske varit så idag osv.
I denna film handlade det om ett godkännande eller välsignelse att få gifta sig, lika om en kärlek som gavs upp för kärriär och de ljög förvarann att det var det de sökte . En vilsen soppa som tillslut ändå ordnade sig. Då slog det mig att detta med välsignelse det skulle jag aldrig kunna få då jag inga föräldrar har kvar. 😢 Inte heller nånsin kunna visa upp någon mer för dem och tårarna bara forsade usch. Men så är ju livet tydligen. Jag kan aldrig mer tala om om jag finner nån i mitt liv och att den jag träffat kan få träffa mina älskade föräldrar. Ja det bara slog mig och man blir så jädra ledsen.
Alla drömmar man burit på och inte tagit tag i utan åkt i nån jädra slentrian tunnel eller hur jag ska förklara det. Chanser man haft i livet som man sumpat för egentligen ingenting bara gjorde det. Man hade tiden kvar och rent krasst väntade man på nått annat kanske inte vet jag.
Allt skit man utsatte sig för för man trodde att det kommer ju bli toppen fast man redan visste att näe så är det ju inte. Ja jösses egentligen vad livet gjort. Tack o lov har det även gjort en en aning klokare för så är det ju att erfarenheterna de dåliga ger faktiskt positiva saker i slutänden. Allt ont har nått gott med sig rent krasst. Jag blev inte gift som jag tänkte mig då jag var runt 15 hehe. Men jag bodde i hus på landet i allfall som var ett mål och jag fick min älskade dotter. Ja detta hus gjorde mig inte ett dugg lyckligare snarare tvärtom. Jag blev ensam redan innan jag födde min dotter, födde henne ensam med min mamma vid min sida ❤ och jag fixade föräldra livet ensam i alla år tummen upp för det😜 En tungrodd tid men "check" gjord och vi överlevde den. År av slit för att bo i ett friskt hem, år av sjukdommar och eländen. Bott på skyddad ort och levt i kappsäck, blivit hotad och en salig massa skit men överlevde det med. Har väl aldrig letat direkt efter kärleken för trivdes bra som den där singeln= klarar mig själv. Förlovad i 9 år ca blev jag också och minns den dagen den frågan kom, jag grät.
Nått jag lärt mig genom livet är att om man inte kan acceptera vem man är, hur man är, vilka åsikter man har för vi alla är olika så är det då är det ingen idee. Kan man heller inte prata, vara ärlig, sann och kunna stå upp för om man gjort fel och be om ursäkt för det är det heller ingen idee. I en relation kan man inte vara den som ser sig som ett offer så fort nått händer. Aldrig heller kan man ändra på någon annan människa för att man inte tycker om vissa saker, det ingår liksom för vi är alla olika. Det är när man kan gilla varandras olikheter, se bortom dem man är på rätt bana. Alla har vi våra fel och brister och dessa är olika hos varje individ. När man nått dit då är man redo för en realtion tror jag. Men mest av allt var ärlig!!! Och sist och viktigast om man inte älskar sig själv kan man inte älska någon annan!!!
Tänker på mina älskade föräldrar som var gifta nästan 60 år ❤ De hade också sina ups and downs men de älskade verkligen varann för när nått hände såg man verkligen deras kärlek till varann ❤ De kunde som alla andra gnabbas och vara sura på varann och de hade ett break när jag var 13 år. Ett snedsteg som gjorde att de flyttade i från varann nån månad. Detta pratade pappa och jag mycket om efter mamma gått bort. För hur var det egentligen? Det var en otroligt jobbig tid i mitt liv då jag var mitt i mina tonår dessutom. Hatade den situation jag hamnade i då ensam kvar med min mamma som inte mådde så bra. Men jag fick en förklaring till allt på äldre dagar hur allt verkligen gick till och jag kan ju idag förstå. Jag förstår inte att man går bakom ryggen på sin partner och håller saker hemligt det finns inte ord för sånt. Men jag kan förstå en annan del av det då man så här i nutid har perpektiv på det. Och i vårat fall slutade det gott och var inte som man trodde då för att inte vidare spekulera. Det var en tuff tid, jag var bara barn, jag hatade och bannade just då men de tog sig samman och det slutade gott. Framförallt fanns det en äkta kärlek❤ För sann kärlek kämpar man 100% annars är den inte sann. Då kan man också förlåta om än minnen alltid finns ärrade i själen så att säga.
Men vi alla har gjort saker tror jag som inte varit gräddtårta och hallon på nått vis. Allt handlar inte om otrohet för att det ska bli smutsigt. Att ljuga och förneka saker är samma skit anser jag. Så den som påstår den aldrig gjort ett fel är fasen narcissistisk lagd.
Experternas råd i all välmening (tagit från aftonbladet) klokt och mycket sunt tänk👍🏻
Det finns varningstecken som tyder på att din sprillans nya relation inte kommer hålla.
Men vår längtan efter kärlek kan få oss att missa signalerna.
– Viljan att vara tillsammans med någon och påbörja ett nytt kapitel kan dra ner förmågan att se klart, säger experten.
Att vara förälskad är att styras av känslor snarare än sunt förnuft. Och när kärleksdrogen lagt sig som ett skimmer över din tillvaro är det lätt att missa röda flaggorna – de varningstecken som tyder på att din nya relation kommer sluta med hjärtekross.
När man precis träffat någon ny och inlett en relation är det lätt att ha överseende med egenskaper eller beteenden som man innerst inne vet kommer bli ett hinder i framtiden.
Charlotte Sander, relationsexpert och parterapeut, menar att det är vår längtan efter kärlek som kan få oss att försköna verkligheten.
– En del av oss vill ju så gärna att allt ska vara perfekt att vi nästan pressar in personen vi träffat i vår mall – även om hen inte passar in där. Det kan bero på att man kanske varit singel länge, eller att tiden för att till exempel skaffa barn håller på att rinna ut – man upplever att man har bråttom. Kanske vill man inte vara ensam längre. Detta kan medföra att man missar sånt som man annars skulle rata eller sätta stopp för tidigare, säger hon och fortsätter:
– Inte sällan möter jag människor som berättar att de hade en magkänsla som sa att de borde backa, ta det lugnare eller inte fortsätta men att de ignorerade den.
Här är fallgroparna som leder till hjärtekross
Parterapeut Charlotte Sander listar:
Allt går för fort
– Ta det lugnt! Too much, too fast, too deep can lead to disaster. Det var ord som jag en gång läste och som jag tänker är viktiga att ta in – inte bara i början av en kärleksrelation utan även i vänskap.
Ni lovar saker ni inte kan hålla
– Jag möter par som lovat varandra guld och gröna skogar i förälskelsefasen men som sedan inte riktigt kan leva upp till allt de sagt. Då kommer besvikelsen och kanske också känslan av svek. Med svek kan bristen på tillit väckas och med den kan också respekten få sig en törn.
En ojämnställd maktbalans
– Att den ena talar om vad som är rätt och fel är något att vara mycket uppmärksam på. Om man samtidigt också får höra att man själv har fel, är fel eller inte får känna eller tycka på ett visst sätt så är det starka varningssignaler!
Din nya partner ältar sitt ex
– Om den man börjat träffa tjatar om sitt ex kan det vara en röd flagga. Det kan också bli problematiskt om de fortfarande har tät kontakt och om exet har stort inflytande i er nya relation.
Övervakande beteende
– Om man snabbt märker att ens nya partner börjar hålla koll på vart man är, gör eller vilka man träffar – och om hen försöker styra eller påverka dina val – då är det en varningssignal big time.
På återhörande 😋❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar