Påskdagen förbi lite ledsam då det var första utan pappa😢 Första utan nått firande alls liksom och det är så det är just nu. Första året är värst när nån går bort. Alla dessa högtider utan😢 Samtidigt så lyckligt lottad som haft dem så länge i mitt liv❤ För livets gång är ju att döden tillslut händer för alla och för många inträffar den tidigt vilket jag varit lyckligt lottad att inte drabbas av. Nu väntar bara resten av helgen och den har jag ju lite planerad.
Är också glad att E kommer hänga med ner till Ullared det ska bli så kul. För vi kan skratta gott i hop samtidigt har vi lite samma livs situation och de underlättar. Vi förstår varann, dömmer inte osv.
Satt också och tänkte lite på livet hur det varit varför man tänker si, beter sig så osv. Det slog mig att mitt liv varit dels mycket splittrat sen över 30 år tillbaka. Över halva mitt liv rent krasst har jag inte haft en trygghet vad det gäller att bo. Alla dessa år fightande mot Goliat i princip för mig och min dotters leverne. Möglet som följt oss i hasorn sedan jag var 28 år inte klokt. Sjukdommar och skador som man måstat fightas för att bli trodd vilket är helt absurt. Hur många gånger skrev inte min första husläkare lumbago om mina smärtor t.e.x. och skyllde på att jag var ju ensamstånde mamma. Vilket skit snack OCH säger jag. Heller ensamstående än att ha ett barn till man också. Det enda som egentligen var tufft att vara ensamstående var ekonomin inget annat. Att vara ensam kan faktiskt ha sina fördelar med vilket folk inte fattat. Slippa kompromissa om sånt man inte ens behöver kompromissa om, ha diskussioner som suger energi, göra vad man vill och bara ha en att koncentrera sig på och vara till lags.
Detta har nog präglat vem jag är idag att jag har övervägande i livet klarat mig själv inte behövt vara beroende , inte heller behöva ha ändlösa diskussioner om precis allt. Jag har gjort vad jag velat, när jag velat det och sluppit tagit tjaffs rent krasst. För i en realtion är man ju 2 och man måste ju kompromissa självklart till normal gräns. När det går utanför det normala det är då det blir så in i bomben trist . Mycket sånt har jag upplevt. Och kan man inte prata då , reda ut då är det kört. Prata, erkänna att man gjort fel, be om förlåtelse är A och O. Utan dessa egenskaper är en relation inte möjlig det är då den rinner ut i sanden. En kan nämligen inte alltid ha rätt man är 2 i en relation.
Så splittrat liv är väl det minsta man kan säga om mitt. Sedan 1999 har jag flyttat ut och in vet inte hur många gånger. Aldrig fått det där normal hemmet man kunde känna trygghet i. Precis då man trodde det blev vi sjuka och kampen om att hitta varför var ett faktum. Så många flykter ut , packa väskorna med det viktiga för att slippa vara så sjuka som vi faktiskt var. På det behöva kämpa att bli trodda. Näe fy!!!
Denna bostad var den första jag mått bra i sedan 1999. Och hit kom man barskrapad, förlorat allt man ägde nästan och totalt utmattad efter alla duster. Att vara nån annan till lags då när man knappt orkade med sig själv det var tufft. Ingen klarar att ge om man är tömd då måste man få fylla på från nånstans Att för första gången på 30 år äntligen få bygga ett hem, en trygghet som det är det är stort. Kommer det andra saker så mellan , splittrade sådana då är kaos redan där i hasorna. I ärlighetens namn är det inte förrän NU jag börjar hitta mig själv efter allt.
Som ensam förälder till ett barn som var mycke sjuk i många år ger man allt av sig själv och tappar sitt eget värde på nått vis. Man måste bara finnas där och vara den starke och att då få tid för sig själv det finns inte. Till alla som tror sig veta utan att uppleva det säger jag end of discussion. Det man inte upplevt kan man inte diskutera om helhjärtat. Och så är det ju att genom livet finns det alltid massa "jag vet bättre än du själv" personer. Och till det mest facinerade då sådana som inte varit med om just nått de har största erfarenheterna hävdar det 🤣 Näe nej tack till sånt säger jag. Det är först nu jag har fått min tid att vara jag på väldigt mycket länge. Och det är främmande såklart för har glömt mycke hur det var en gång i tiden men spännande.
Vi pratade länge i går jag och E om just detta och hur folk ständigt kör nått mantra på hur bra det har med sina respektive, underbart och blabla . Och i botten finns både otrohet , ljug och annan skit. Det är väl just då man ständigt talar om så underbart det är, toppen och mysigt det är då man har de största problemen. Ingen relation är toppen 24/7 det tror jag inte på.
Från splitter, sorger, sjukdommar och förluster är jag ändå så in i bomben glad att jag tog mig igenom allt skit men det kostade massor. Men jag har erfarenheter få har och nått jag lärt mig är att ingen nånsin mer ska dumförklara mig, trycka ner, ljuga för mig, hota eller tala om för mig hur jag ska se ut, göra eller bete mig. INGEN! Är faktiskt så gammal tro det eller ej att jag är helt kapabel att bestämmer över mig själv. De eller dem som utövar sådan makt borde själva ta sig en funderare på hur de själva mår?
Ja livet är en tuff väg att gå igenom. Nu har jag iallafall ett tryggt hem med allt jag vill ha i det , jag är frisk i mitt hem för första gången på mycket länge❤ Jag gör vad jag vill när jag vill 👍🏻 och jag är långsamt på väg tillbaka efter allt som hänt sen lång lång tid tillbaka.
Härom veckan när denna stora hök kom och satte sig på min balkong och var helt orädd, skrattade jag och tänkte är det farsan😜 och mina tankar gick till en gång i livet han satt just på min balkong flera nätter för att jag skulle få sova lugnt då min dåvarande partner hotat mig och på inrådan av polisen då skulle jag inte vara ensam hemma. Älskade pappa satt med mackor, en öl och ett basebollträ 🤣🤣🤣 Tur nog säger jag kom aldrig den personen men han satt där som just en hök och vaktade🤣 Tro mig jag hade gjort lika om det gällde min dotter ❤
Ja jösses för livet säger jag. Nu blir det en dusch och hopp i sängen och en ny dag väntar. Det ska bli varmt nu uppemot 17 grader😍 Då drar vi till havet😍
Natti natt och på återhörande 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar