lördag 31 januari 2009

Åkte in till akuten

Kunde inte bara sitta här och inte veta hur det var med pappa så jag åkte in till akuten. Jag med min kräkskräck HU!! Kollade först att ingen satt och kräktes innan jag gick in. Ja det är helt sjukt min kräkfobi men men. Har ju försökt bearbeta den men tyvärr de satt hårt. Väl inne på akuten frågade jag en man om han kunde kolla upp vart min pappa hamnat men de kunde han inte utan hänvisade till att ta nummerlapp? Å det vet ju alla att med nummerlapp kan man sitta i timmar och jag var ju inte sjuk utan ville ha info vart min far var.

Men eftersom det var nacke så hade han ju säkert hamna på ortopeden så jag gick in där och fram till en disk och sa -ursäkta. Kvinnan kunde inte ens titta upp utan fortsatte med de hon gjorde som om man var osynlig. Efter ett tag titta hon som om jag klivit ut från ett UFO och i samma veva när jag vänder mig om ser jag pappa sittandes i en stol i ett rum. Enorma smärtor i nacken så han knappt kunde svälja och ingen hade kollat honom på 6 timmar??? Han hade verkligen smärta..så jag for ut till disken och bad om smärtlindring då min pappa aldrig skulle åma sig om det inte var enorma smärtor. Fick till svar att hade jag tabletter med mig kunde jag ge honom??? VA? Var de på akuten han betalat och satt eller? Men jag gav mig inte och tillslut frågade hon en sköterska om hon hade nån alvedon i fickan. *suck* Ingen krage eller nått hade han fått..när han faktiskt rammlat på cykeln. Det var så jag förstörde mitt liv för gott vid 34 års ålder..en simpel cykelolycka .Hade jag fixerats och röntgats hade jag kanske inte varit invalid i dag..men de sket dom i den kvällen på akuten jag kom in.

Nu har det gått 9 timmar och än har jag inte hört nått mer. Jag lider verkligen med alla sjuka som sitter där. Det är inte värdigt!! Iallafall inte när man har svår smärta. Då ska man för sjutton få smärtlindring i väntan. Jag vet vad nackvärk är då jag dels har en svår whiplash skada och ett stort diskbråck i nacken. De smärtorna är näst intill nära döden upplevelser när de värker som värst.

Ja hör jag inget om ett par timmar får jag väl åka upp igen och kolla. Jösses han har inte sovit sen i går, inte ätit och kan inte ens ligga ner för värken. Jag blir så orolig!

Inga kommentarer: