Stört förkyld, ont i halsen, nyser och igen täppt näsa denna dag, härligt! Har inbokat med dietisten för t idag och kan väl säga att jag inte har nån större lust att gå men men. Man vill ju heller inte smitta ner andra. Men jag får hålla mig på avstånd. Efter det tänkte jag ta mig en tur ut på landet till min favvo butik Fulleröhandel. Bara går runt och kika där bland allt det roliga det har. Det är verkligen inredningsbutiken nummer 1. För annars idag har jag inga måsten alls och det är skönt att bara vara och göra det man vill.
Min väninna ringde igår kväll och då hade hennes gubbe rammlat i Stockholm och blivit förd i ambulans till ST:Görans sjukhus där. Brutet ben, najs. Idag förd till Akademiska för operation på måndag. Så nu får hon att göra. Inte så lätt då han är en rätt bastant karl med på 140 kilo om inte mer. Å när en karl blir handikappad vet man ju hur det blir *fniss* Då är jag glad att jag är singel vid sådana tillfällen *skratt*
så nu blir det att slänga i sig lite pyttipanna, duscha och iväg till Ackis, underbara ställe!!
Föresten har vi vår idag. Strålande väder från klarblå himmel och en värmande underbar sol, bara det!!!
2 kommentarer:
Hej!
Tack för din kommentar, även om den är två månader gammal nu ;) Men jag har inte haft dator sen jag skrev inlägget och har därför inte haft möjlighet att svara :)
Jag har haft samma problem sen jag var runt 10-11 år. Och det har varit nog jobbigt att bara få en diagnos. För det mesta har man fått höra att man ljuger och att man är psykiskt sjuk osv. Det gör att allt känns värre. Att få en diagnos var att få en bekräftelse på att det inte är mitt psyke som är fel i alla fall. Jag har haft en rätt tung vår och hur jag mår både psykiskt och fysiskt går i vågor.
Jag vill inte förstå, vill inte inse. För då känns det som att mitt liv är över. Det känns som att allting kommer att ta slut om jag accepterar det här. Jag ska uppsöka en sjukgymnast nu så fort jag har tid och se om det kan hjälpa. I övrigt siktar jag faktiskt på att må bra psykiskt för att orka varje dag. Även om det är tufft när både familj och en del vänner ifrågasätter en. Det är inte okej och det som inte syns det finns inte.
Men jag kämpar och jag kommer inte ge upp även om det känns tufft.
Ta hand om dig!
Skicka en kommentar