Akutopererad

Det är snabba kast i min vardag...från bilbesiktningar till akut operation HU!
Allt detta elände som härrör från att min läkare vägrade ge mig antibiotika för en rejäl lunginflammation. Inte konstigt man svimmar nästan när man går till doktorn FY!

Detta elände som vi kvinnor har varje månad fick jag samma dag som jag fick beskedet av att jag hade något konstigt på mina lungor. Förmodligen gav beskedet mig en chock och eländet avtog direkt till att efter några dagar bli etter värre så pass som nu 1 månad. Chocken har ev satt nått galet i min hormonbalans som inte alls vill fungera som det ska och mitt i detta hittar man också nått som inte ska vara där. Så en vanlig rutinkontroll idag slutade med operation kan man säga. Skrapning och borttagande av nått??? Jag som är vettskrämd för sjukvården i dags läge efter alla vidriga turer jag varit med om fick nog chock nummer 2, jösses! Å enda dagen på året jag tog cykeln ner på stan för att slippa parkerings bekymmer så kommer jag knappt hem för jag var helt vimmelkantig. Fick ligga kvar på soffan där en bra stund innan blodet kom tillbaka i skallen och jag inte skakade. Å ont som F--n gjorde det då detta gjordes utan bedövning. Så nu är det åter en sak som är ivägskickat för kontroll vad detta nu kan vara som fanns i min livmoder. Det ena slaget efter det andra och så står folk och säger att livet börjar efter 40 MORS!!! Fyfan bokstavligt talat så har det bara varit eländes elände tycker ju jag..fast å andra sidan har jag aldrig sällat mig till den normala skalan av folk *fniss* Så mitt kanske börjar efter 50 då???

Så nu sitter jag här med en kartong gulkroppshormon och ska mumsa i mig i 10 dagar för att ställa en chockad kropp tillbaka till normalläge, härligt! Jag som älskar att vräka i mig tabletter och mår så bra av alla med, INTE!! Så så är läget i mitt hus just nu och jag bara undrar VAD kommer näst?

Å slutsumman av allt så har denna lilla dryga läkare som jag fick tillkastad förstört rätt rejält med sitt slarv. Det var ju inte bara mig heller utan han läste ju av saker under undersökningen av min dotter svimmningsfall med så man blev mörkrädd. När han höjde upp ett blodtryck som visade 112/45 till 120/80 och sa att allt var perfekt. Hur kan 112 bli 120 och undertrycket likaså?

Ja nu bytte jag läkare samma dag till en ny husläkare för sådana där människor har jag haft så det räcker av. Men man har fått lida rejält nu.

Så nu sitter jag här och vet inte vad jag ska göra..med en molande värk i nedre delen av min kropp men det ska väl ge sig det med. Får pyssla lite och lägga tankarna på annat. Första tabletten har jag svalt och nu hoppas jag att jag inget känner..för tabletter och min mage brukar inte vara kompisar.

Så påt igen så får man se vad morgondagen ger?