Ja idag 4 juli skulle man ha fått öppna sin balkongdörr och gått ut på terassen. Men se det kan man ju glömma =( 2 månader inlåst, inspärrad har gått nu och detta börjar tära på psyket kan jag säga. Hela sommaren kommer gå innan klåparna får detta färdigt verkar det som. Det går några karlar här man ingen gör nått. Räckena hänger lösa från varje balkong och det är stendött???
Pratade med en granne till här som var föga sur på detta och det är skam på torra land att vi får hela sommaren förstörd och ska betala FULL hyra???? Inte nog med detta så är hela uteplatsen nu fullskiten av alla katter. I går satt en fet katt här och bökade ur sig så det stod härliga till så det ligger korvar överallt. Detta är nu en sanitär olägenhet. Ja jag tänker då inte befatta mig med detta det ska det ha väldigt klart för sig.
Varför kan inget bara gå smidigt???
I morgon ska mammsen och jag ut till Fulleröhandel och kika lite. Fick också idag veta att jag får hjälp av mamma med min bilservice som ska gå på 3200 kr Hade ju gjort den för länge sedan om inte Försäkringskassan hållit på och strula med mina papper så jag förlorade 8800 kr. Jag har sålt saker för att få till det men det räcker ju inte iallafall. Att gå miste om 2100 kr sedan januari varje månad är mycket för en fattig kan jag säga. Men det skiter väl FK i. När det gjorde en felräkning för 1.5 år sedan hotade med inkasso på några veckor. Men jag har inte ett piss att säga till om. Ja det är så det ser ut.
Pratade med dotra en sväng och hon mådde hyfsat i dag, tack o lov. Hela den biten är jätte jätte tung vad som blivit och de tar all energi ur en att bara tänka på det. Känns som man legat på E4.an och blivit överkörd och därefter åkt 2 timmar i en torktummlare för att sedan springa Stockholm marathon, ungefär ;) En kollosal oro som mal precis hela tiden och den ger en förlamande trötthet. I går kom jag inte ur min nattsärk förrän sent på kvällen. Helt orkeslös bara. En väninna frågade mig vart jag hämtade krafterna, vem jag kunde prata med osv. Ja jag har ju själv varit på botten av dynghålet efter min olycka..så att bekämpa sorg och hämta krafter har jag ju en gång lärt mig hyfsat men då handlade det om mig själv...det blir lite annat. Det hängde på mig vad jag valde att göra och hur. Det är värre när någon annan mår dåligt och man inte vet hur det tänker och lägger upp strategin att komma tillbaka.
Då är sorgen värre på nått sätt. Jag känner ju mig själv och vet mina gränser och mina styrkor och svagheter..men jag kan aldrig veta min dotters. Det gör mig matt och fruktansvärt ledsen. Så gråta är det jag tycker är bäst..på nått konstigt vis tycker jag att gråter man en skvätt så kommer en gnutta energi utav det..så funkar det för mig. Man tömmer ur och tar in ny luft att andas liksom. Tror jag aldrig gråtit så mycket som jag gjort sista tiden. Men men livet är inte rättvist alltid och det är bara att kämpa på, så är det! Man har inget annat val.
Nu tänkte jag mig ner i källaren och kolla av vad som ligger i alla kartongerna efter flytten. Riva lite i möglet. Har insett att massa saker fattas och förmodligen ligger det i källaren men var??? Har ju massa kartonger. Inte heller trevligt att rota i detta då det stinker skit rent sagt. Men skam den som ger sig för jag saknar mina saker.
Förövrigt är vädret gråmulet..runt 23 grader och regnet hänger i luften. Så en perfekt dag att rota i kartonger ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar