Här mot kvällningen så hände nått jag inte vet vad. Det small till i min nacke allra längst ner kota 6-7 tror jag. Höger arm går inte knappt att röra och det har bullat upp en svullnad intill halsen upp från nyckelbenet alldeles ploffsigt???? Kan fortfarande inte röra armen då det är en smärta innuti den som känns som allt gått av där inne. Så nu sitter jag här och undrar om jag borde åka in eller kan vänta till i morgon och ta husläkaren? Jag vill verkligen inte åka in till denna akut. Det är skräcken själv *fniss* Det blir sisådär 12 timmar där och så kommer väl nån dryg en och skyller på åldern igen och man blir hemskickad. Men det gör galet ont i hela armen och det är varmt i nacken på ett konstigt vis.. Kan det kanske vara ett nytt diskbråck som smällt i sidled tro?
Det jag verkligen avskyr är när nått händer till natten och svullnader upp mot halsen känns ju inte så roligt då jag har i färskt minne min far som fick så och det diagnostiserade whiplash och det var en blodförgiftning som satt under skalpen på väg upp i hjärnan. Hade han inte haft oss anhöriga hade han varit död nu. Farao så drygt detta är.
Kanske borde ringa 117 och rådgöra i allafall??? Ska ta en kaffe kopp först.
Har haft ett vettigt samtal i dag iallafall med min före detta som helt plötsligt dök upp i veckan från ingenstans. Å jag är så stolt att jag kunde stå emot om än en fika då. Att jag bara kunde leta mig tillbaka i minnet till den dagen allt var över då förut och hur vidrigt illa man mådde av allt. Näe det är inget man tar igen och ens provar igen. Det blev ett abrupt slut på allt den gången och denna avsaknad av ett sjysst avslut som jag är så envis med *fniss* Att inte få svar på frågor, en förklaring osv osv i dödagar..men bara inse att blev det inte det då blir det lika igen. Frågorna finns kvar och det gnager men inte värda att ens försöka få ett svar på för de tkosta rmer än det smakar. Tänk jag har blivit äldre och klokare ;) Dessa lockande ögon är bara en förklädnad till nått som kommer kosta så mycket. Mitt värde är högre än så!!! Så känner mig så stolt.
Detta dilemma har vi väninnor pratat om till leda att när man levt ensamstående i många år, haft barn/ungdommar och haft fullt upp så är det så lätt att lockas med för man vill så gärna hitta någon, dela livet med osv. Det är jätte lätt att falla för lite smicker och tro att OJ!!! ....men inte till vilket pris som helst. Mitt pris kostade mer än det smakade sist och det vore man en galning om man gjorde i repris. så jag fortsätter min bana som singel tills motsatsen visar sig *fniss*
Nu är det armen jag och min nacke som har nått otalt tydligen, vad vet jag inte men det är grinigt vätrre där uppe i nack regionen.
Vi får se om det blir en härlig nat tpå vår akut eller om jag pallar med att vänta till i morgon bitti..det är svullnaden som oroar mig mest.
Kaffe, se hur det blir annars natti natt!!!
1 kommentar:
Bra jobbat tjejen! Välj karlar med omsorg för det lönar sig verkligen. ;)
Skicka en kommentar