Skrik i natten

Är lite tagen. Jag står och röker på min altan och hör ett konstigt ljud vid halv 1 tiden i natt. Som att nån försöker skrika men inte kan, det lät så otäckt. Jag med min hörsel kunde ju inte lokalisera ljudet så tänkte som så att jag kutar ut och ser vad som hänt för det lät inte bra helt enkelt. Samtidigt står jag i luren med en väninna lite längre bort i området och vi bestämmer att mötas upp i fall det är nån som blivit överfallen eller nått. Hittar en mamma som sitter på trappen utanför porten med en liten kille på 2 år och han har jätte svårt att andas. Det gick rysningar genom hela min kropp då detta varit min vardag i 21 år, andnöd, allergichocker mm. Vet också hur rädd man är som förälder  och är det dessutom första gången det händer vet man inte riktigt om det ska gå över, ska man ringa 112 osv. Det slår ju slint i huvudet. Mamman hade ringt taxi men som lill killen andades så larmade vi ambulansen i stället. Andnöd är inte att leka med . Det blev jag tillsagd efter vår första ambulans färd när min dotter var liten att alltid alltid larma vid andnöd allergireaktion med tanke på det allergier hon hade och chocker hon haft. Man kan tycka att jag har egen bil och kan snabbt köra in men en ambulans förare sa att jag är absolut inte en bra förare med mitt barn med andnöd i en bil och att läget väldigt snabbt kan förändras. Efter vår första tur med ambulans blev det många fler resor.

Lika detta när man är ensam förälder och inte har nån som peppar en när nått händer är det skönt att ha nån annan vuxen bredvid innan ambulans kommer för man är ju så orolig. Så vi stannade kvar tills ambulanserna kom och det tog in dem i bilen. Många står ju och glor bakom gardinerna men som drabbad önskade jag många gånger att nån kommit ut och bara varit i närheten, det hade känts gott när man är ensam och fruktansvärt rädd själv.

Stackars lilla kille och trot eller ej så stod jag mitt framför när han kräktes, jag med min spyfobi, bara det. Jag tyckte nämligen att han blev tätare och kände lite panik och bad mamman luta honom lite frammåt i fall det var astma vilket gör att det blir lite lite lättare att andas och att man ev kan kräkas upp lite slem då vilket han gjorde rejält , precis då kom ambulansen.

Känner att adrenalinet pumpar än då jag fick färska flashbacks av egna erfarenheter uhu!!  Var bara 2 år sedan vi åkte skytteltrafik med ambulans sist och det sitter i än. Så det blir lite kaffe och tar nog ett tag innan jag kommer ner i varv.

Tilläggas att jag också ska ut och käka i helgen *fniss* ska bli så kul!!!! Men hu så svettig jag var innan första sms,et kom. Men, vågar man inget kan man inget vinna så är det =)