Måndag blev tisdag bara vips:

Måndagen har gått och det har blivit tisdag med, nu rullar det på. Min kära är på väg hem och är inte många mil härifrån och på onsdag är han hemma igen. Känns som en hel evighet sedan vi sågs och det känns pirrigt att ses igen fast det bara gått en och en halv vecka. Det är fasen härligt att vara riktigt kär *fniss* till helgen blir det båtveckans avslutning i Öregrund med Melody Club som spelar och fyrverkerier klockan 24 och allra bäst tillsammans med mitt hjärat. Vet inte hur jag ska bärga mig fram till onsdag torsdag då vi ses igen. Full sysselsättning har jag haft i form av vända lägenheten ut och in för att inte längta ihjäl mig. Ja det låter som jag vore 15 år haha!!! Så jädrar vad rent det är här hemma. Lyckades till min förtvivlan radera ca 700 SMS från den dagen vi träffades till dags datum. Fick ett SMS, svarade på det lag telefonen i min byxficka då jag skulle gå till tvättstugen och när jag sedan kollar är alla våra SMS borta. Alla! Vi som skrivit varje dag till varann morgon och kväll och där emellan sedan 10 maj. Jag brukar ligga när jag har svårt att sova och läsa och le för det var så goa SMS och nu är allt puts väck =( riktigt tråkigt. Har under dagen försökt med diverse program för att Recovery minnet i min telefon men icke då. Typsikt mig och jag är så ledsen. Kan tyckas fjompigt men kärlek är kärlek och då har små saker stor betydelse. Nu har han alla kvar i sin telefon och vi ska försöka föra över om det går. Skit säger jag om min telefon just nu! Vaknade i morse med en rygg och nacke som kändes allt annat än tipp topp. Rejäla låsningar och denna yrsel hela tiden så man är på väg åt vänster hela tiden och går in i saker och känner sig ostadig i hela kroppen. Jag hatar den. Men med lite värme, kilen, varmdusch, solens strålar kom jag igång på eftermiddagen om än det var segt. Att få höra att vi ses tidigare än beräknat gjorde att endorfinerna flödade och smärtlindrade lite. Dessa endorfiner eller "gladhormoner" som jag kallar dem för är magnifika kan jag säga. Det sätter fart på massor i en skröpplig kropp och gör att man på alldeles egen hand producerar både kortison eller om det nu var kortisol *fniss* och allt vad det heter som gör en värkande kropp lite lite bättre. En speciell medicin jag tål tack o lov jämfört mot traditionella medicinen Haha!!! Denna är helt utan biverkningar snarare tvärtom. Så nu är massor att se fram emot. Min kära ska bo här en vecka, vi ska på fest vid havet och vi ska på kryssning nästa helg och ha massa massa egentid bara han och jag. Jösses vad jag längtar. Längtade gjorde jag att det skulle komma och kolla vattnet i min vägg idag med och inte om 14 dagar men dum var väl jag som trodde det skulle gå så lätt HA!!! Borde ju vara van vid det här laget? 4 år sist, innan dess tog det 18 månader och innan det 1 år cirka . Alla gånger där vatten pumpat i väggarna, möglet eskalerat och helt utan mekanisk ventilation. Så vad tippar man detta på mån tro? 3 år kanske och förlora ett hem till kanske? Skit dåligt är förnamnet att man inte kollar upp då det handlar om vatten som kan ställa till med katastrofala saker. Men nu är jag ensam och behöver inte se min dotter lida som hon fått göra alla andra gånger i helvetena till bostäder vi hamnat i. Men lite rädd då jag fortfarande har men i min lungvävnad efter mögelboendet. Det är liksom inte att leka med sånt här!!!! Nu återastår dagen imorgon med lite fixande hemma. Jag ska göra mig fin hehe!!! Typiskt kvinnor. Man ska fila fötter , raka ben fixa och trixa oj oj!!! Ja så har vi haft SOL och strålande väder även idag och det blev en stund i solstolen för lite färg, å det har jag faktiskt fått. Känns gott att iallafall se lite fräsch ut på utsidan om än insidan värker konstant. Men nu blir det en dusch mitt i natten..tur mina grannar är bortresta så man inte blir anmäld ;)