torsdag 1 november 2012

Oro när man inte borde?

Så var även onsdagen förbi som slutade rätt bra. Min kära kom förbi efter jobbet och stannade ett tag vilket alltid är massa mys *fniss* Nu är det bara morgondagen kvar så åker han till Åland och jag ska inte sticka under stol med att jag får en oro i kroppen. Vet att den är obefogad oja! Men man är inte mer än människa så är det ju. Å bryr man sig om en person så är det väl självklart att man känner en viss inte svartsjuka men oro att på en sådan båt som är känd för rena raggarbåten kan allt hända vare sig man litar eller inte. Å kan man lita på någon annan till 100%? Kan man det?

Jag som gått igenom en hel del rent vidriga relationer med massa svek, otrohet och framförallt lögner lovade mig själv för 9 år sedan att aldrig aldrig mer lita på en man. Klart man ska aldrig säga aldrig sägs det men????? Jag har vunnit tillbaka en stor portion av tillit senaste 6 månaderna , det har jag verkligen gjort fast jag lovat mig innerligt en gång att aldrig mer men det har jag faktiskt gjort nu. Riktig kärlek är ju nått jag aldrig nånsinn stött på, det kan jag bara konstatera nu. Jag har aldrig varit riktigt kär förr inte ens i närheten. Jag har trott att jag varit det. Sorgeligt egentligen att man gått i 49 år innan man stötte på den. Å ibland kommer tankarna givetvis att tänk om detta skulle ta ett slut? Herreje är svaret på det. Det skulle göra så vansinnigt ont att man undrar om man nånsinn blir människa igen då? Rent logiskt vet jag att visst blir man det men när tanken kommer ibland så är den rent sagt en mardröm tycker jag. Nästan lika vidrig som när man tänker att man en gång ska lämna allt detta när man dör..det är fasen lika illa nästan. Näe sentimental ska man inte bli och jag har väldigt svårt att erkänna detta..å undrar ska man det? Bättre bita ihop och vara lite nervklen typ *fniss* Men behålla det för sig själv.

Nu är ju jag ärligheten själv och jag vurmar ju för att prata, prata och prata i en bra relation. Inget är för tokigt att prata om bättre än tiga. Men att säga att man är orolig för en sådan här patetisk grej det är ju att sjunka lågt eller? Lite klenis typ Haha!!! Ja det är ju inte min starka sida att vis mig sårbar direkt efter allt man upplevt.
Ja tvi vale..jag får nog bita ihop mina löjliga tankar och hoppas det blir lördag fort istället Haha!!

Målat klart har jag gjort idag fast inte insidan av skåpet då färgen tog slut. Så detta får göras den 19,e då lönen åter kommer. Har en katastrofal månad nu fram till dess då jag helt räknat fel i min ekonomi och trott jag haft mer än jag hade, FY!!! Så det blir lite bida tiden nu i 19 dagar och det avskyr jag.
Skåpen börjar redan gapa tomma och det är "nightmare" redan nu. Men det är livet som sjukpensionär. Jag slog på stort och åkte till sofia hemmet för läkarvård tjohoo!!! Det var min utsvävning denna månad av glamour.

Nu på nattkröken blev det lite nudlar, rena gourmen "ironi" med en alkoholfri carlsberg för att hetta upp stämmningen lite så det blev lite lyx iallafall. Efter det blir det natti natt och invänta fredag morgon då min kära kommer efter nattskiftet innan han åker igen.
Ja jag är förmodligen jätte löjlig som känner oro men det är jag och det är mina erfarenheter från livet som gör sig till känna. Kan inte rå på dem så är det.

Med det avslutar jag för idag. På återörande!

Inga kommentarer: