Vaknade klockan 8 och insåg att det går inte längre med min rygg. Ringde min kiropraktor och 3 timmar senare var jag där. Allt återställt igen för ett tag. Nerver som krokar i revbenen är smärtan då det inte går att andas in plus att mitt impingement sydrom satt fart igen i axeln. Så fick djup massage och lite manipulering. Givetvis satt det fast i nacken med. Manipulation av nacken är det hemskaste jag vet. Jag får panik varje gång då cellminnet minns förlamningen 1999. Det var fasansfullt då det hände av ett litet litet tryck endast då jag låg inlagd och PANG halva sidan försvann likt en stroke. Dagar med flytande föda och jag såg helt vanställd ut då öga och mun bara hängde i ansiktet usch!! Väl hemma satte också tarmen igång som den alltid gör efter att man lättat på kotorna lite i nedre delen, på gott och ont.
Bilen var ju tvärdöd så jag fick halka runt på isgatorna i morse och mina ben höll på att svimma. Man spänner sig så till den milda grad at tman blir alldeles matt. Ett knyx i min rygg och mitt knä nu vore = vet inte vad.
Älsklingen kom senare på eftermiddagen och tänkte sig skruva loss mitt batteri och ladda det men det var inget vanligt batteri givcetvis som alla andra har inte. Näe inte när det gäller mig. så han sprang i gång bilen med mig sittande i och vips upp med kopplingen och tiok gasa å tro minsann at tlille Fabbe slog i gång. Efter det fick jag planslöst köra runt i 30 minuter i stan för att ladda upp batteriet och hoppas hoppas nu att den startar igen. Har slagit på motorvärmaren stup i kvarten nu och i morgonbitti ska min älskling hämta bilen och ställa den på laddning i varmgaraget hans. Håller alla mina tumma roch tår att den startar då. Han är ju för go som fixar och trixar. Vad sjutton gjorde jag utan honom? Hur klarade jag mig förr kan man ju undra. Ja se bilar är inte min starka sida, det ger mig panik endast då det krånglar Haha!!! Framförallt ser man ett hål i lönen som inte finns med på kartan FY!!!
Ringde om mer hjälpmedel i dag då det börjar bli lite små jobbigt med dessa enorma blöjjor. Känner mig som värsta reklamen för Libero ungefär och är döless på artt bära dessa enorma blöjjor nu. Dels känner man sig inte alls nå kvinnlig i dessa och vill försöka att dra ner till en lite mindre modell åtminstone då man går hemma och har toa på säkert avstånd. Likaså nattetid då det sällan läcker kan det ju få vara lite skönt att vädra rumpan som man gjorde på sina barn då det var små Hehe!!! Näe är det nått jag önskar är det att bli blöjfri!!! Det låter det när man är snart 50 hua! Jag kan tänka som så att hade aldrig mina smärtor fått härska fria och jag kanske hade fått kontinuerlig hjälp med blockader eller annat jag faktiskt tål hade detta kanske aldrig hänt att nervsystemet flippat ur helt? Jag tror inte det. Men när man aldrig får den rätta hjälpen utan människor ska ha så mycket andra synpunkter hela tiden och sedan bara lägga ner och kalla det kroniskt. Jag tror fasen inte detta hänt om jag haft en lyhörd läkare som motat olle i grinden när det eskalerade.
Nåväl nu är det som det är å bara fejsa läget med allt. Operera in elektroder och styra organen med fjärrkontroll mums!!! Vet inte vad jag tycker om det? först ska iallafall min näsa opereras igen i morgon. Bara hoppas det kan lappa ihop den fint, lite orolig då jag tycker det är så tajt med hud där uhu!! Men det blir nog finemang! I morgon i denna tid sitter man här med en dunkande näsa igen så *fniss*
Helgen kommer bli lugn då min älskling verkligen behöver vila. Träffade honom i dag och han varhelt slut. Är så orolig för honom. Är livrädd att det händer honom nått, usch!
Nu ska jag försöka skava av mitt hår lite så det ser lite humanare ut till i morgon, sedan blir det en mini pizza och en alkoholfri öl på det. Se sista avsnittet av Inkognito, toppen serie!
På återhörande imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar