torsdag 12 december 2013

Vips var denna dag förbi med

Torsdagen snart förbi och den har gått relativt fort. Härligt samtal hos psykologen hon är verkligen toppen och inte som det man tidigare stött på om man säger så. Har rätt dåliga erfarenheter faktiskt av just psykologer sedan vi gick på BUP för massa tusen år sedan. Vi pratade om min situation med eskalerande smärtor och symtom som ingen utreder varför och vad det är. Alla säger att -Du behöver en sådan utredning och du behöver det och det och du måste operera ditt knä så det blir bra -Dina symtom verkar vara neurologiska men ingen gör en sådan utredning för att fastslå det? Mitt i detta står jag och har alla mina vidriga symtom men kommer ingen vart, hittar ingen lösning utan måste gilla läget. Ett läge som just nu inte är acceptabelt kan jag säga för jag får inga svar på VAD det är som gör det olika vidrigheterna med min kropp. Som sjuk är ett namn, en diagnos en förklaring det man behöver för att kunna acceptera. Man kan inte acceptera något som man inte vet vad det är eller varför det kommit det går bara inte.

Lika detta all den nonchalans man fått utstå hos diverse specialister genom åren. Det kommer till den dagen då bägaren rinner över så är det. Jag kan ta massa massa men till slut blir det fullt. Tror det flesta med just whiplash problematik kan gå i god för det jag skriver. Vi är en patientgrupp som man tydligen kan braska ur sig vad som helst till eftersom just diagnosen Whiplash varit på tapeten så många år om VAD är det egentligen? Trots att vi alla drabbade kan berätta nästan liknande historier så tror det oss inte, mycket märkligt kan jag tycka.

Men till dagens samtal i alla fall så ska min psykolog hjälpa mig lite vilket känns skönt. Jag upplever att jag är en krånglig patient då jag har allsköns saker i min kropp som endel härrör till varann endel inte och det är från huvudet ner till fötterna. Det är skador från början, belastnings skador av det första skadorna pga bristande vård och feloperationer. Sedan hakar den ena delen efter den andra på och vips är hela kroppen påverkad i nån form. Det är benhinneinflammationer, bindvävs inflammationer, bindvävs tumörer (godartade) hälseneinflammationer, hälsporrar, höft inflammationer, inflammationer i bäcken och diskbråck som uppstått och flera ovanpå och under som är på väg . Värk på det som gör att hjärnan inte längre kan focusera och vips ballar nervsystemet ut och signaler i min kropp går hit och dit och inte till det ställen det borde. Det i sin tur gör att organen inte fungerar som det ska och tarm, urinblåsa lever sitt liv mm. Jag förstår att en läkare kan sucka men om man börjar nysta i detta är det inte så svårt egentligen. Men som patient kan man eller får man inte säga för då kommer prestigen in och dialogen blir bryten = en krånglig patient som dessutom vet en hel del och det gillas inte. Då kommer man in på kompetensen och självförtroendet och massa annat och det blir fel. För patienten blir det lika med moment 22 och man står utan hjälp. Ja jöösses det är inte lätt att bli sjuk inte *fniss*

Men nytt år vankas och nya friska tag. Kanske 2014 blir det där braiga året vad gäller min kropp, vem vet? Nu har jag ett stöd i alla fall och slipper dra slipstenen själv och det känns mycket bra.

I morrn bär det av in på Smärtkliniken och se vad som händer där? HU! Sist för 5 år sedan var jag ju för glad för att vara så sjuk Haha!!! så läkaren skickade mig till psykolog för det. Jösses! Trodde det var då man var deprimerad man gick dit jag men så fel jag hade. Å efter det bidde det inget mer då jag inte ville ta emot Lyrica. Varför skulle jag? Om man inte är utredd ska man väl inte droga ner sig och stänga av anser jag och än så länge är det faktiskt jag som fortfarande bestämmer över min kropp. Min psykolog höll med mig. Det finns andra metoder än bara tabletter och så länge jag klarar mig med mina Alvedon så är jag skit glad. Vill inte stoppa min kropp med medikamenter så länge jag klarar att handskas med mina smärtor. Den dagen kanske kommer förr eller senare men tills dess NEJ TACK! Så klockan 9 har jag tiden uhu!! Och det blir cykeln och jag som drar med hopp om denna gång att INTE rammla igen Hmm!

Sen är det HELG och min älskling kommer och vi ska bara ha det mys och gott!! Nu blir det lite TV och tidigt sänggående så man är piggelin vid halv 7 i morrn FY!!

På återhörande!

Inga kommentarer: