torsdag 13 februari 2014

Oj oj oj säger jag!

Vilken dag det blev i går uhu!! En lång dag i tingsrätten som åhörare och verkligen kände hur jobbigt det var för det som blev anklagade vice försvarade. Att få ta försvararens frågor är inte nådigt . Det vrids och vänds så den som sitter där blir näst intill bort kollrad. Uhu! glad jag aldrig behövt sitta på detta vis kan jag säga. Efter timmarna där blev det åter tumult då min dotter inte fått nån hjälp via psykiatrin. Så nästa mål var att dundra upp dit för att ifrågasätta vad det håller på med och det inför totalt döva och totalt empatilös anda my good!!! Vilken ursäkta ordet jädra inrättning. När en patient står och varken får medicin, pengar till leverne eller adekvat hjälp på över 2 år har det mage att inte ens kunna titta en i ögonen när man pratar med dem??? BEKLAGLIGT!!! En sådana viktig inrättning med tanke på vilken typ av patienter det har hand om och då inte ens ha empati eller kunna bemöta med förstående eller respekt FYFAN säger jag. Jag var så arg att jag höll på att brinna upp i atomer på stället.

En stor inrättning som påstår att det endast har en läkare vilen är på semester flera veckor???? Det måste väl för bövelen ha fler doktorer att vidare remittera patienter i behov av hjälp till? Eller då hänvisa till andra aktörer ? Så till detta otrevliga bemötande i går säger jag bara *suck* och ska baske mig anmäla detta vidare då jag sett och hört så det räcker nu. Vill nånstans tro att om man inte anmäler bristerna så kan ingen se att dessa inte finns och heller inte åtgärda dem?
En anmälan måste ju i förlängningen ge nått gott tycker man?

Psykiatrin är ändå en instans där man tycker att det borde ha en viss utbildning i empati just då det många gånger handlar om väldigt sköra patienter. Å det minsta man kan göra när en förtvivlad patient kommer är väl för fan att lyssna, ha förmågan att vara lite jädra mänsklig, se personen i ögonen då man pratar och visa lite respekt och emapati för den sits DE utsatt patienten är i. Så USCH! Vad arg jag blir.

Nåväl, det är fullt skägg med massor just nu känns det som. Sviterna av rättegången i går och massa tråkigheter som blivit av handlandet uhu!! Som vuxna runt om kring ska vi då försöka hitta lösningar och bokstavligt talat jobba mot ett samhälle (instanser i det) som verkar ha svalt 2 kg citroner allihop *fniss* Kan bara tacka min stjärna att jag aldrig varit i klameri nån gång i livet när jag ser hur det är nu på nära håll, som att kasta ett ton sten i glashus. När någon begår ett brott är det inte bara den som får sitt straff utan alla i dennes närhet åker med i lasset med, på en kant. Vare sig man är flickvän/pojkvän, farmor, styvmamma, mormor och name it så blir man indragen. Jag fungerar ju så att jag reder alltid ut problemen för min egen del direkt så det blir överstökat och kan läggas i arkiv så att säga. Men idag har jag med mina kvalifikationer (livets hårda skola) försökt bena lite i allt detta då jag vet att bara man har rätt tonval, orken att slicka röv, välja orden och med lite ironi och annat kan komma väldigt långt Hehe!! Så några vettiga instanser har jag pratat med och fått lite matnyttigt men så finns ju dessa riktiga "suringar" uhu! Vad dessa fått sina attityder från vette katten man helt klart fel person på fel plats. Kanske är det klyvna hemifrån, haft en taskig barndom eller vad , vad vet jag men ack så mastiga att ha att göra med då det inte ens kan försöka visa lite sjysst beteende eller medmänsklighet. Nånstans tror jag det är ena olyckliga stackare men definitivt allt för många som är malplacerade i vårt samhälle!

Ja ja! nu tar jag ledigt från allt ringandes och stänger igen butiken för idag. Nu är det egentid som gäller och lite mat.

på återhörande!!!

Inga kommentarer: