Har svårt att sova dels av denna hiskliga värme och av en ledsam känsla i magen. Fick höra nått i går som gjorde mig så in i bomben ledsen. Har inte kunnat släppa denna känsla sedan igår.
Det diskuterades potentiella partner och jag vet att jag är vuxen nog att inte ta åt mig av oväsentligheter men i går gick det bara inte att låta bli att bli ledsen.
Det talades om innan jag träffade J en tjej som skulle kunna om andra fick bestämma bli en flickvän..så jädra osmakligt då jag satt där. En riktig arbetsmyra som tjänade bra med kosing mm mm OCH! Hade nu denna tjej blivit styvmamma så oj vad hon skulle sett till att "barnen" skulle få åka utomlands mm. Ja det är ju mer än vad jag kan bidra med, med en fattig pension och jag tog väldigt illa vid mig. Ja jag är sjukpensionär och jag kan aldrig mer göra karriär och få lönepåslag. Inte heller bjuda alla våra tjejer på resor mm. Vilket förbannat nedköp va? DET sårade mig enormt då jag faktiskt inte valt detta liv som sjukpensionär frivilligt. Tåls att tänka på med att vem som helst kan bli det , när som helst på ett ögonblick. INGEN går fri!
Är jag då så värdelös för att jag inte har pengar? En mycket öm punkt kan jag säga då jag i 17 år jobbat med och fortfarande och alltid kommer få jobba med att detta är mitt liv och inte så mycket kommer att ändras för jag har inte det valen längre. Denna diskussion maler i mitt huvud hur man ens kan säga så. Det gör mig riktigt ledsen. Likaså att jag skulle vara en "gold digger" för att jag fått guld i present?? Jag har inte bett om några smycken och skulle aldrig göra det då jag knappt ägt guld i mitt liv. Nu har jag fått det pga att jag är en go och kär person för den som gav mig detta. Men allt sådant där snack gör mig så ledsen och jag har aldrig i mitt liv bett om nått snarare tvärtom har jag alltid varit den som brytt mig, velat hjälpa andra mm. Så ja detta har suttit som en tagg i mitt hjärta sedan i går.
Å jag är ingen höginkomstagare, kärriär kvinna längre men jag har varit. Inte fan på ren svenska blev jag nått mer över nån annan för det . Jag var heller inte lyckligare än jag är i dag fast jag hade råd då. Ja svårt att slå bort ett sådant uttal och om man inte gillar mig för att jag råkat av olyckshändelse bli invalidiserad Hm??
Ja det blir att tankarna flyger i väg i bland då man hör saker speciellt nattetid då man satt sig ner vid datorn för att koppla ner efter dagen. DÅ kommer saker och ting i rullning. Just nu är det bara jobbigt.
Är jag sämre värd för detta? ONEJ! Snararte har min sjukdom */skada gjort mig till en ännu mer empatiskare kvinna. Och med de erfarenheterna så går jag med huvudet upp för jag är inte sämre än nån! Bäst att gå och sussa nu då jag tror att tempen visar neråt. Hoppas hoppas.
På återhörande och natti natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar