söndag 19 oktober 2014

Helgen som blev allt annat än lugn

Vilken helg! Min kemiska skrapning satte igång på fredagen och det kan jag säga inte varit och fortfarande är någon höjdare alls.  Haft så galet ont i magen att jag bitvis inte vetat vilken fot jag ska stå på. Lördagen såg ut att bli sittandes och definitivt inte gå utan för dörren. Men kvart i 1 ringer telefonen och det är min pappa som låter alldeles förtvivlad och säger - Mamma ligger på golvet och det är blod överallt.  Jössese! Samtidigt som jag själv också höll på att förblöda fick jag ett gråtanfall och kände att jag pallar inte en sekund till. Men tog mig samman och reste på mig och insåg allvaret och "What the fuck" som folk säger..det var bara påt  och glömma att man mådde räv själv. Min J störtade i kläderna och tog bilen och åkte i förväg då jag faktiskt var tvungen att spola av mig för att över huvudtaget kunna gå ut. Pappa hade larmat hemtjänsten så det var på väg samt en sköterska. J och hemtjänsten kom samtidigt och mamma låg på golvet och kunde inte röra sig. Benen fungerade inte. Min tanke var stroke. Hon hade stått och lagat mat och varit i farten sedan 8 på morgonen, sedan händer nått och hon bara glider i sidled och rasar ner i dörr tröskeln och blir liggandes med sönderslaget huvud, arm och ben som inte fungerade och hon fattade ingenting. Men då skulle hemtjänsten kalla på ytterligare en sköterska som skulle bedöma VA? Jag vrålade i luren RING 112 !!" för fan!!!  Näe det skulle bedöma och vad fan kan det bedöma var min tanke just då. Jag vet att min mamma haft en hjärninfarkt obemärkt tidigare och hon är för fasen 80 år varför vänta??

T.o.m jag hann duscha klä mig J kom och hämtade mig och vi åkte upp och ingen jädra sköterska hade kommit än, DET är dåligt tycker jag. Precis då kom en i sakta gemak och hade ingen brådska alls. Jag fick verkligen bita i hop mina tänder inte bara en gång utan 156 tror jag Hehe!! Ja då skulle det duttas med jädra förband och skit och handskarna räckte inte till det var ett helt sannslöst långsamt tempo. Till slut ringde hon ambulansen men inte 112 utan nått långsamt nummer som tog en evinnerlig tid. Med tanke på min mammas obemärkta både hjärtinfarkter och hjärninfarkter bli man ju nervklen. Men vi hamnade till slut i ambulansen och på väg in till akuten mamsen och jag.

Det blev hela lördagen fram till klockan 22. Hon blev sydd och i hop lappad i huvudet , armen och röntgen som visade på spräckt knä.  Jag satt med henne hela tiden och J stannade hos min pappa första tiden då han varit jätte dålig på natten med 40 graders feber också. Ja jag tackar "nån" däruppe att jag har J för annars vette katten hur jag skulle klara alla turer med mamma och pappa som åker om vart an in Hehe!! Han är verkligen enastående!

Jag kurerade även denna helg min kära blodfobi genom att få operationsbordet satt i mitt fejs där på akuten och där ven det både blodtussar och allsköns grejer Hehe!! Bloden rann från huvud och arm då min mamma äter blodförtunnande så det var blod kan man lugnt kalla det uhu!!  Efter det var det in på ortopeden då den kirurgiska sidan gjort sitt. Så ytterligare några timmar på ortopeden där det aldrig går fort nånsin.
Vid klockan 22 rullades hon in i gips rummet och blev gipsad från ljumsken ner till anklarna stackaren också efter det inlagd och det var ju skönt.

Nu vet det inte riktigt om det blir operation eller fortsatt gips och med tanke på att lilla mamma är halvsides förlamad så kommer det nog ta sin lilla tid att komma åter med benen.

Så denna helg gick med rasande fart med eländen som stod på kö Hehe!! Den kemiska skrapningen verkar bli ett marathon så få se när det är avklarat. Lite trötter blir man att förlora massa blod men nu kommer en lugn vecka så bara ta det lugnt.

Blir tidigt sänggående i kväll men först ska jag maila lite bilder till miljö kontoret om min beryktade altan som verkar vara nått gud glömde? Det har styrslat upp altanen och grävt om men vattnet fortsätter stiga i min vägg?




Det är nog bara en tidsfråga innan det når golvkonstruktionen och det är fuktskadat igen. Likaså står avfuktaren fortfarande kvar så några droppar vatten läckage det är utopi efter 3 veckor med en avfuktare Hehe!! Glöm det! Jag är inte dum i huvudet!

Nåväl, dags att pyssla lite sedan sängen.

på återhörande!!

Inga kommentarer: