Söndag och förhoppningsvis sista dagarna i denna bostad? För mer orkar jag inte nu! Har organiserat mina kartonger det som ska betraktas som nedbrunnet och det kan jag lova var det värsta nånsin i mitt liv att bara stänga igen alla dessa kartonger med hela mitt liv i som ska gå till en container FY!! Efter detta äger jag 2 sängar och en soffa och det kläder jag har på mig. Så blev det!
Vet i ärlighetens namn inte hur man ska kunna bli människa igen efter allt detta? Är så slut både psykiskt och fysiskt att det bränner i varenda liten del av min kropp. Mina utslag vill inte leka och det är överallt nu. Hostar som en tok och mår allmänt dåligt . Ryggraden ska man inte ens tala om efter allt dängandes med dessa kartonger. Nacken bränner som nån tänt eld innuti och mitt inre är i upplösnings tillstånd av total lesshet! Undrar faktiskt hur långt det är kvar till total matthet? Eller utbrändhet?
Räddade min gammel mormors tak lampa som det köpte i slutet av 1800 talet för den ska det fan inte ta. Så nu en natt till här i helvetet och hoppas i morgon på ett BESKED! Att få komma hem, sätta igång och starta ett nytt liv. Bara den stressen att införskaffa allt och får jag ut det jag förlorat? Det gnager i hela kroppen innan det samtalet kommer kan jag säga. Har nog aldrig gråtit och varit så förbannad på en och samma gång. Mest känner jag att omgivningen kanske inte riktigt fattar VAD det är man går igenom. Med det facit i handen man har att acceptera en salig massa hela tiden är detta accepterande bara droppen av allt. Försökte förklara att det tog mig 8 jädra år att acceptera att jag aldrig mer skulle kunna arbeta och bli handikappad. Så kommer detta att förlora allt man har när man redan sitter i sitsen att vara fattig pensionär. Precis allt man samlat till sig är ju en investering för att man inte som fattig pensionär nånsin kommer att ha råd att införskaffa nya saker men det är det få som fattar känns det som.
Finns ju inte med på kartan att man med en pension kan gå ut och välja kläder och saker hej vilt längre. Lönen räcker ju knappt till räkningar och mat. Men det är väl så att det är inte förens man gått i samma dojor man kan fatta? Gudarna ska veta att få gått i mina dojor!
Men sista dagarna här och jag fasar för att gå ut härifrån samtidigt som det ska bli så skönt. Men att lämna alla mina saker och stänga dörren. Det kläm checka säger "men du får ju börja om" jo jo så lätt är det inte. Det har tagit mig över 30 år och fått till det jag har i dag och nu ska jag börja om bara det. Svin jobbigt!!!
Veckan som kommer innehåller inte bara detta utan läkare varenda dag nästan. Det är gyn, det är mammografi, metakolin testet och Arbets och miljö medicin. Alla jädra tider är från 7.40 på morgonen till 9.00 precis då min kropp mår som sämst bara det. Ja jag klagar och det tar jag mig friheten till just nu, är skit less på allt!
Efter detta ska man inhandla ALLT, få till jul stämning och vara glad och harmoniskt trevlig, eller hur? Känns som år tills dess.
Så får se vad dagen har att ge och om man kommer kunna skriva nått mer på ett tag då även dator ska införskaffas. Ja jösses så fel allt kan bli när andra är klåpare va?
Detta hade aldrig behövt hända om det lyssnat till vad vi sade där i juli 2010. Det luktar container i vår bostad vi mår skit!. Hade vi fått sitta kvar evakuerade då från de 6 åren innan hade aldrig detta hänt. Men nu har det det och bara se framåt och försöka nånstans hitta de positiva i skiten = SVÅRT!!
Säger natti natt för denna gång och får se när man kan skriva igen?
På återhörande!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar