Vaknat till en kall men solig långfredag. Tyvärr har jag inte min kropp med mig i dag. Min rygg håller på ta kol på mig och i dag fick jag faktiskt börja morgonen med stark medicin vilket inte hänt så ofta. Det strålar ner i benen och från länden upp i nacken är det ett galet tryck som om nån kört in luft och en stör på det tvärs igenom ryggraden. Detta är en värk jag INTE känner igen och detta gör mig lite rädd faktiskt. Vad håller på hända med min ryggrad?
Inte heller får jag mina MRT svar utan måste vänta halva april, helt sjukt! Vill ju veta VAD som hänt så man inte under behandlingar gör det värre men det skiter väl dom i. För dem är jag en komplicerad smärtpatient och då är man lämnad till sitt öde verkar det som.
Nåväl, får försöka få denna dag att gå framåt ändå på nått sätt. Men den sista tidens försämring gör mig faktiskt rädd. Kiropraktorn brukar alltid få detta okej för ett tag i alla fall. Nu har jag varit där 2ggr på knappt en vecka och det blir bara värre, så vad händer?
Är det nu EDS.en slagit till ordentligt? Är det nu jag bränt ut mina resurser och det inte finns nån återvändo? Det är ju så det säger om EDS. Att man ska spara på resurserna för har man gått för långt går det inte att backa då är man fast. Men med vårdens köer 16 månader så kommer man ju inte in så lätt och får detta utrett till 100%. Och inte förens jag får det kan jag få hjälpmedel. ALLTSÅ; har jag nu EDS har min kropp fått jobba järnet för länge och när hjälpen kommer är det försent?
En kvinna som har EDS sade till mig förra sommaren att ta hjälp av rullstol när det blir för tufft. Men vart ska jag få den ifrån då utredning först krävs? Ortopeden har nekat orthoser för mina fötter för att jag inte har fått diagnos och med min lön på ca 10000 och allt jag varit med om att förlora mitt hem finns inte en chans för mig att köpa dyra orthoser. Likaså heter detta inte EDS men jag har samma symtom kommer jag i alla fall inte få hjälp, så moment 22.
Men men det är påsk nu och J är här så jag måste försöka rycka upp mig. När man mår som sämst kommer också tankarna vem vill egentligen ha mig? Jag orkar mindre och mindre och min kropp orkar knappt nått just nu. Känns som jag belastar bara och gör livet surt för J också. Ja ja jag vet at tdet inte är så men tankarna kan man inte syra bort då det kommer det är bara där. Man tänker han har halva livet kvar och tänk om jag blir så dålig att jag inte orkar nått ..då förstör jag för honom med. Å andra sidan är det nog vanliga tankar alla i en relation har då den ene blir dålig kanske vad vet jag?
Ja idag är en sådan skit dag och då kommer massa upp till ytan. lägger det här i stället så kanske det inte pockar i kroppen Hehe!!!
Nåväl, en fortsatt go PÅSK!!!
På återhörande!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar