Sitter här i min ensamhet. Känns som verkligheten börjar komma i kapp mig då jag fått tid att vara i den utan alla måsten. Saknaden har i dag varit väldigt närvarande och jag har lyssnat på min och mammas sista samtal dagarna innan. Lilla mamma 💖 kan också börja se minnen alla fina minnen vi faktiskt har i massor. Som min mamma ALLTID fanns där verkligen alltid. Hon var inte bara min älskade mamma hon var min vän också ,den jag kunde dela allt med. Vi pratade ju flera gånger om dagen alltid.
Det är en bit av mitt hjärta som tagits bort och det kommer aldrig bli som förr. Det kansek låter klyschigt men mamma och jag hade en mycket nära kontakt genom livet. Alla somrar som barn ute på landet vi semestrar även då jag flyttade hemifrån och reste allihop. När jag födde min dotter var mamma mitt stöd då pappan lös med sin frånvaro. Mamma och pappa fanns alltid där när min dotter växte upp både för mig och min dotter. Vi bodde bara gatan över varann och vi var hemma hos dem så gott som varje dag.
Så en bit av mitt hjärta är borta och nu väntar ett nytt liv så är det. Nu har jag min älskade pappa kvar och han vill jag ha kvar alltid 💖
Men påtaglig är sorgen och saknaden denna dag och det är ju första dagen sedan 13 juli jag är ensam med mig själv då J varit här hela semestern. Men men bara vara i allt detta man måste igenom det helt enkelt. Har tänt ett ljus framför mammas foto och det känns bra. Galenskallevärken har börjat ge sig en aning och jag fick ta till starka voltaren för den började gå åt det ilskna hållet. Så nu sitter jag här och skriver och ser på Carina Berg på TV. Nyss också bölar mig igenom Sofias Änglar som var så tragiskt i kväll 😭 Men jag ser fram emot låt skrivandet och att göra en egen låt och åter gå in i studio och göra det proffsigt, wow 🤗🤗🤗
Nu väntar jag bara på att J ska ringa och säga nattinatt . Stackaren som ligger uppe i husbilen nu , ja vad säger man???
Fortsätter min ensam kväll, minns mamma lilla och glor på TV 😉
På återhörande 😚💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar