torsdag 7 september 2017

Underbar dag och allt vände.

Efter regn kommer alltid solsken 🤔 Ja det gjorde det verkligen idag.  När jag närmade mig Enköping kom solen. Trött som en vet inte vad denna morgon.  Hade en tuff natt i går då saknaden av mamma var total och jag grät fasen som ett litet barn. Men det tillhör sorgen har jag förstått.

Nåväl framme i Enköping kändes det bra i magen, blev som en andra chans om än jag nu skulle inför min fot och detta Mortons.

Fick en jätte trevlig läkare och efter noggran undersökning en sådan ,an ska göra som inte läkaren i förrgår ens var i närheten av. Och det gick att föra en normal dialog läkare/patient. Hon blev förskräckt över min rygg som i dag för mig var en toppen dag. Där ser man. Min fot var glapp, Hammarby och annat Jobs men också utan normal känsel😲 Reagera inte som man borde. Plus en grundlig undersökning av mitt knä vilket jag skrek till då hon tröck på insidan av min knä led.  Jag fick berätta om allt som är i min kropp och ett plus ett ville hon gå igenom mig grundligt vilken ingen tidigare gjort på 20 år efter skadan.  Jo min nacke är rehabiliterad men allt annat, nope.😢

Hon ville börja med en akut röntgen på min rygg så en MRT skrevs. Utefter vad den visar så vidare med KNÄ och fot. Min rygg var alltså på lite alarm,  där ser man.

Den vidriga undersökning och vidriga bemötande i förrgår är bara beklaga vilken utrustning läkare. Fick också höra en till en man som varit hos den läkaren för samma som mig,  knä. Han reste sig upp och öppnade dörren och var på väg att gå pga allt skitsnack. Så jag verkligen inget undantag, han var fasen inte trevlig

Så nu händer det saker och kan mon fot , ben vara från min ländrygg???

Det var med en enorm lätttnade jag gick ut från sjukhuset idag. Så gudarna skönt när man träffar en seriös läkare, det gör man nämligen inte nya gånger  som sjuk kan jag lova. Kanske kanske efter sååååå många år kan även jag få hjälp 😊👍

Men min anmälan mot läkaren i förrgår drar jag inte tillbaka, no no.

Så  i är det på G IGEN fast man i går trodde att nu är det verkligen kört och mitt liv är över, så kändes det verkligen. Jag såg mig själv i rullstol i slutänden  för mina ben håller verkligen inte längre  så är det och självklart finns det en förklaring och den är fanimig inte whiplash. Hmmm?

På väg hem ringer min väninnas advokat och låter lite stressad. Hon hade inte fått tag i min väninna och det verkade bråttom. Så var det, min väninnas hund som polisen för 5 månader sedan abrupt bara hämtade och beslagtog efter massa skit kärringar i scen satt, skit rent sagt. 5 månader har polis haft hunden  och hon har inte fått veta nått var den är, hur den mår osv. Nu har polisen beslutat att avliva den efter 5 månader som fången och min väninna får inte vara med.Då det kan bli känslor stormar. Men hon ska få hämta sin döda hund på polis station i en body bag eller vad fan? De tänker alltså avliva en hund som inte gjort ett dugg😲

Sedan pratar jag med dotra på det som grät så och var på väg till minneslunden där mamma ligger. Bad henne vänta där på bänken tills jag kommer. Vi satt ett tag och var alldeles tysta, pratade lite med älskade mamma💖

Efter då bjöd dotra på go mat hemma hos sig och vid 17 tiden var jag hemma igen, nöjd och glad så skönt.

Nu sitter jag här och har hiskeligt ont i min fot och knä led som det undersökt,  vridit och vänt på. Men vad gör det om man kan få hjälp äntligen.

I morrn ska jag och pappsen käka lite gott hemma. Han ringde och frågade om jag ville komma över och käka om han gjorde fisk som han är super på med sin galet goa sås sky till. Det ser jag fram emot. Ska bli mys dag med pappsen i morrn 💖

Så en super dag över och jag med den på ett mycket positivt och förväntansfullt sätt.

På återhörande 😚💖

Inga kommentarer: