fredag 19 januari 2018

Sentimentalt program 😢

Sitter här mitt i natten och ser programmet "En unge i minuten" från BB i England.  Det är fasen så man direkt minns den natten man själv låg där som i dag. Men när man ser alla förväntansfulla paren , hur det berättar hur de träffades, hur länge de varit tillsammans osv . Där skiljer sig våra historier rejält. Det är inte man får några tårar droppande när man ser alla lyckliga par och framförallt alla pappor som till 100% stöttar sina kvinnor i detta så stora. Allt det gick jag miste om själv. Jag hade verkligen önskat jag hade en pappa som stod upp för det hela, som fanns där för vårat barn och för mig under dessa 9 månader som var. Men icke 😢

Självklart får man göra det bästa av det möjliga men när jag ser detta program så blir det så påtagligt att man var ensam att dela detta under, det liksom hängde bara på mig. Jag hade ingen att dela alla lyckliga stunder med innan min dotter föddes såsom när det kändes i magen, första sparkarna, hur det vred och vände osv. Och hur jädra rädd man var sista tiden då det närmade sig att man skulle föda hemma och inte hinna in mm. Jag var verkligen livrädd då jag var helt ensam.

Nu hade jag tack o lov mina föräldrar och mamma förstås som alltid fanns där. Hon var min stötte pelare alltid och enormt sista veckorna innan förlossningen, trots att hon själv var jätte sjuk. Hon sov hemma hos mig och åkte hem varje morgon men fanns där på natten då jag var så rädd att allt skulle komma så fort mitti  natten hehe. Ja tänk va.

Så kom den där dagen 9 juli. Samtidigt som värkarna började så kom ett galet lugn. Hela jag förändrades och har nog aldrig varit så ko lugn i mitt liv. Jag bakade, var och handlade trots att värkarna skar i magen i över 6 timmar innan jag beslutade att nu är det nog dags att ringa en taxi. Ja jösses. Minns att jag lite kände mig udda då jag kom in på BB där på kvälls kvisten vid 21.30 tiden utan en man vid min sida. Alla hade sina män med sig utom jag. Men jag hade min mamma ❤

Den natten var över all förväntan och allt gick som på räls. Alla skräck historier var ett minne blott och det bara löpte på, pice of cake att föda barn , ja så var det verkligen. Jösses 9 månader att vänta de ensam var värre. Men allt detta att dela det så stora som ett barn är, den kärlek ett barn är och den kärlek som faktiskt är när man får till barnet. Att gå miste om allt det. Jösses när man väntar barn ska man vara ett team, det var vi inte för fem öre då han valde gå i månad 3. Sedan att det var turer efter ska gudarna veta men väljer man att gå pga illamående i början av graviditeten då får det fanimig vara 😠  ja sedan löpte det på med allsköns skit av och till. Nåväl så kan det bli och bäst var nog det med facit i handen.  Att vara ensam förälder är ju nästan 50/50 idag. Undrar vad det beror på?

Men som i programmet jag suttit och sett nu när detta underverk ser dagens ljus det är nått av det mest otroliga man kan tänka sig. Finns inget som slår det. Älskade unge säger jag ❤❤❤ Fast hon idag är 27 hihih. Men det finaste som finns❤❤❤

J och jag har pratat om detta att tänk om det hade varit vi som fick barnen tillsammans . Hur hade våra liv sett ut Då? Ja hade jag haft honom vid min sida hade jag haft tryggheten själv han hade aldrig svikit.  Nu blev det inte så. Han och jag kommer från 2 olika världar. Jag har uppfostrat min dotter 100% ensam och han varit gift i 23 år. Han hade allt det jag drömde om, gift, hus blablabla. Jag har kämpat järnet i alla år att på egen hand få till allt på bästa möjliga sätt. Och att vara helt ensam mamma är ingen lek kan jag säga. Ja inte själva delen att ta hand om ett barn men att få allt att gå ihop när man är helt ensam. Men tro mig man kan försätta berg 😊 och man fixar det alltid och bara det är en fet grund att ha genom livet 😎

En sak som är en fördel är att man är fri att göra hur man vill när man vill utan tjafs nånsin hehe. Det är fördelen med att vara ensam. Nackdelen att aldrig ha nån vid sin sida vid beslut och det ekomomiska självklart eller att bara få gå och handla . Man är verkligen ensam i allt. Men jag ska inte klaga vi har haft det kanon mellan alla svängar och turer. Och jag har världens finaste dotter.  Helt underbar med 220% empati, klok, smart och så jädra snygg 😉 Åh nej hon är ju inte lik mig hahahaha jo hårfärg och min haka hahaha. Så stolt över henne❤ Och vi klarade det på helt egen hand.

Men ibland smyger sig denna vet inte vad jag ska kalla det till de som borde funnits där. Vet att man inte ska älta och det gör jag inte men man minns ju ibland och känslorna liksom kommer lite tillbaka . Ynkliga/ynkligt är ett milt ord men deras förlust inte min.
Denna gubbe ger en bra bild tycker jag 😊👍

Nåväl lite tårar fick trilla denna kväll och av tårar får man vackra ögon sägs det , så positivt då 😉 Å gläds med alla det lyckliga unga som verkligen håller i hop och kämpar ❤ Talesättet gräset är inte grönare på andra sidan är klockrent, det är verkligen inte det.

Nu ska jag fortsätta slöa  lite innan sängen. Inte riktigt Trötter än så blir nog nån timma till mitt i natten. Min tarm verkar iallafall lugnat sig och jag undrar om det inte är lite magkatarr i allt detta också? Har ju varit lite press sista halvåret kan man säga, älskade mamma som dog, denna väntan nu på att få komma till sjukhuset och all jädra värk som varit mer än nånsin. Allt har gjort sitt till tror jag. Så efter en dag med kokt fisk, blåbärs soppa, riskakor och mosad banan så känns tarmen lugn i allafall. Blir att fortsätta så ett tag nu tror jag, skon kost 👍

Med det säger jag natti natt då det beger sig och på återhörande😚❤

Tack älskade mamma för allt du gjort,
för den du var och alla minnen du gav oss
❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤
Oerhört saknad



Inga kommentarer: