1,5 timma räckte då brände det i huden trots att jag haft på 50+ i sol faktor på vissa delar av min kropp. Så vi åkte till en
annan del av sjön mer in i en vik där det svalkade mer än där det var öppet lustigt nog. Hamnade på en brygga där det svalkade lite och var jätte fint uppbyggt med trä ramper genom halva skogen.
Väl hem kommen knall brun, har nog aldrig varit så brun i maj månad i hela mitt liv. Åkte i väg och inhandlade lite jordgubbar till pappa och mig mot kvällen i går och möttes av en gigantisk solnedgång över vår stad 😲 Har aldrig sett sådan stor sol.
Idag var det upp i ottan igen och till Olmed för att få mina skor plus inlägg justerade. Det nya har gjort att foten håller på värka sönder fy. Å vad hände? Tro på fan det fanns nån remiss SUCK. Så jag fick vackert gå hem utan skor. Föga arg dundrade jag då ner till ortopeden för jag måste ju ha skor på fötterna. Fick tag i bra personal som hjälpte till och remissen var ju skickad så vem felade? Nu har jag den här och får åka med den på fredag.
Ja mina facettleds injektioner då? Min ryggvärk är FORTFARANDE borta 🤗🤗🤗 men knä och fot värken är tillbaka tyvärr och etter värre än innan. Men så skulle det ev bli så inget fel så. Men att det svarade med att försvinna vid test injektion visar att han lokaliserat vart problemet sitter. Så på fredag morgon åker jag igen, spännande.
Idag efter allt för min del hjälpte jag även dottern med lite på sjukan å få till det. Sedan köpte jag med mig jordgubbar till mig och pappsen och ringer honom och får inget svar 😲 inte på hem telefon eller mobilen. Då snurrade tankarna vill jag lova. Cyklar fort hem till honom och ser att persiennerna inte är uppe och då är klockan 12😲 Balkong dörren stängd vilket den aldrig brukar vara kl 12. Adrenalinet pumpade och jag ringde dottern min om vart hon var. Kändes mycket olustigt att gå in ensam och inte veta vad man skulle finna och detta magiska klockslag 12 hatar jag. Det var 11.45 jag hittade mamma bortom all räddning usch 😢😢😢 Dotra skriker i luren du måste gå in och jag fick panik. Kommer upp till dörren och ser att nån på insidan rör vid handtaget lite lite. Ja jösses dessa tankar innan jag fick upp dörren. Fast det gått snart 1 år sedan jag kom hem den där dagen i juli och hittade min älskade mamma som det inte fanns nått liv i då mer än en spontan andning. Den synen, de minutrarna innan ambulanserna anlände och att man stod öga mot öga med döden. Den synen och känslan går fasen inte bort ur mig. Jag är livrädd att mista min pappa efter detta fy. Men där står pappa innanför, dygn svettig och hade precis kommit från affären herreje !!!!!! Glömt satt på mobilen som han alltid har på då han är ute och kör med permon. Ja jösses amalia säger jag hahahah. Allt väl tack o lov.
Blev en kaffe och kanel bulla med honom innan jag cyklade åter hem här helt slut av värmen. Resterande av denna dag har bestått i att DRICKA för värmen tar allt nu. Inte orkat nått utan väntar ut kvällen och förhoppninsvis lite kyla. I morrn är en lugn dag och på fredag åker jag åter till smärt kliniken. Nu blir det lite potatis, sill och en kall alkoholfri öl, jösses så gott 😉👍🏻
Med det säger jag på återhörande 😚💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar