Sitter också här och kommer ingenstans då parkeringen inte finns just nu och går inte flytta på bilen då är man körd där jag ställt den nu, så jävligt. Kommer inte ens till affären😩 Blir att suga på ramarna här tills de behagar sig få upp dessa stängsel utmed banvallen. Det går ju inte vidare fort kan jag lova men fan ta dem om det inte är klara i tid, då parkerar jag ändå. Betalar 500 kr för att inte ha min plats och inte heller kunna ta min bil på 2 veckor, idioter😠😠
Denna dag har varit allt annat än mysig. Så grått det bara gå att få på himlen och regnar av och till. Mörkt och kallt inne också. Nu är hösten verkligen här med sin sämsta sida. Jag avskyr denna tid verkligen. Deprimerande att se löven falla och det blir kalt och fullt med gegga här på gatan av dem. Mulet för det mesta, kallt och regnigt usch. Så vet man att det är 1 år till nästa sommar 😩😩
Nåväl, en skit trist dag och en dag jag verkligen skulle vilja prata med lilla mamsen ❤ Tänk så länge sedan det var nu 😢 11 juli 2017 sista samtalet och detta har jag lyssnat på idag i min app på telefonen. Tänk hennes röst finns kvar❤ Det värmer så att höra den ibland, känns bra att ha den. När värken jag har överallt bara blir värre och värre har jag ingen jag kan prata med så som med mamma och det är tufft😢 Känns bara som man ska hålla käften om den och vara stark och allt ska löpa på. Men så är det ju inte. Mina smärtor finns här 24/7 , det går inte att vila bort, sova bort, tänka bort eller skämta bort. Näe ett jädra Marathon att vakna till varenda dag och kliva upp till då man vet att under dagens lopp ju mer jag rör mig ju värre blir det. Skulle ge hela min pension visserligen inte mycket men till den person som stiger upp på morgonen med detta och har ett glatt leende i fejset och tycker allt är underbart. Näe skulle inte tro det gillade detta. 😩 Kan säga det är en jädra konst att gilla detta och få dagarna gå när varenda liten muskel, led värker precis hela tiden vare sig du går, står eller ligger. Nåväl, det fanns bara en som förstod och det var mamma❤ Det var alltid så skönt att få prata bort det onda med henne för hon ställde det inte emot en. Det är bara så tufft att inte ha sin själsfrände kvar och känns ibland som hur ska man nånsin komma över det? Kanske gör man det lättare då livet flyter på, alla det som rensar i gräddfilen alltid. De som lever det problem fria livet jämt. En annan har allt mot sig hela tiden. Fightas mot plånboken, alla jädra läkar och tandvårds besök som dränker en med tusenlappar man inte har och man halkar städndigt efter precis hela tiden. När man inte har sinnes friden alls utan måste kämpa blir allt så mycket drygare och därmed tror jag sorgen får ännu längre tid att läka för man är så skör. Man måste hitta energi nånstans och detta nånstans finns inte just nu känner jag. För eländena avlöser varann och jag kan inte slå dem från mig för de ramlar över mig i ett i ett😩 Och mamma var faktiskt den enda jag kunde anförtro mig till med all skit , jaja. Tur jag har mitt lilla kryp in här som jag kan ventilera mig i , vrida och vända och lägga i från mig känslorna. Här får jag lov att prata om allt så mycket jag vill utan att be om ursäkt eller förstöra nån stämning.
Jag är som jag är och jag tänker inte ändra på det. Det tar sin tid för alla att komna över, gå vidare mm så är det och det är skönt att skriva om det tuffa. För lite lägger msn det nån annanstans då inte bara inne i kroppen med allt.
Ja det är fasen tufft att förlora sitt halva hjärta fy!!! Ingen kan ju nånsin axla den trygghet en mamma är så är det ju. Men men dagen måste gå vidare med galenskallevärken ca 8 timmar kvar nu innan skiten släpper sen ska jag upp i ottan i morrn och följa med pappa till sjukhuset igen. Ingen ro , ingen vila. Så trött så jag baxnar på allt 😢
Med det säger jag på återhörande 😘❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar