Just här och nu skulle jag vilja prata med mammsen❤ Få ett tröstande ord på vägen, känna mig trygg så där som en mamma bara kan göra och det vare sig man är 13 år eller 50+ . I alla åldrar behöver man tröst ibland.
Mamma fanns ju alltid där vilken tid på dygnet nått hände kunde man ringa mamma och det var en trygghet. Nu står man själv, måste klara allt jobbigt själv men värst att inte ha denna själsfrände som lilla mamma var som man alltid kunde prata med. När det är tufft nu är saknaden så galet stor att det värker bröstet 😢 Just nu här i natt då det för så ont hade mamma kunnat lugna😢❤
Älskade mamma så livet blev efter att du for i väg till landet bakom molnen. Är bara en enda stor tomhet som gör att saker inte känns roliga längre. Ingen pratar om dig det är bara jag. Och jag blir arg när ingen gör det. Börjar jag prata så ser jag blickarna som att "herregud det var ju snart 2 år sedan" OCH? Min mamma var den som stod mog närmast, den som alltid fanns där vare sig eller min bästa vän❤ Jag vill minnas mamma, prata om henne, minnen av henne osv . Bara för att hon inte finns så har hon i alla högsta grad funnits för mig i hela mitt liv❤ Jag tänker aldrig sluta minnas, aldrig sluta prata om jag behöver det.
Denna sorg är fortfarande så stark om än det går några dagar nu mellan det värsta tunga. Jag tänker på dig varenda dag och idag blev en sådan skör dag igen då jag knäppte på min gamla mobiltelefon och slog upp appen och tele inspelningarna från vårat sista samtal 1 dygn innan du dog och alla samtal den dagen det hände. Tårarna bara forsade och när jag hörde din röst. Det var som att där satt vi ju och pratade, du var ju där ❤Jag har fortfarande din röst kvar fast du inte finns här❤
Ja visst går det tid emellan nu då allt löper på som det ska man bölar ju inte varje dag längre, så är det ju. Men de dagarna dyker upp så hastigt då det gör så ont och man går tillbaka i minnet till den dagen . Då gör det galet ont och tårarna bara kommer, det går inte stoppa.
Likaså min vän Kate❤ Vi som pratade i timmar om allt mellan himmel och jord men vi förstod också varann då vi levde med svår smärta båda två . När smärtorna tar överhand i bland så behöver man ventilera det. Och ingen annan än en person i samma sits kan förstå . Att förklara hur överjävligt svårt, energi sugande och tungt det är att ha smärta 24/7 det går inte att förklara till nån som inte har eller haft det lika. Det är natt och dag. Och det värsta som finns är att förminska en person som inte mår bra genom glada tillrop, påt igen eller jämföra med nån annan som i princip sprang marathon med samma värk och klarade det. Då kan jag lova den onte hade värk haha. Det stuket. Jösses då ser man ju vinrött . Och orden det går bara man vill 😩😩😩 Den meningen är ett hån. Som att vi med smärta inte varit på igen, tvingat oss till att göra det och det tills vi stupat osv. Vad fasen tror folk av vi pladask satte oss Första dagen på röven och valde att aldrig mer göra nått hahahaha. Snarare tvärtom man har gjort allt och mer och betalningarna för det har bara blivit mer och mer svindyra. Så.....
Kanske kanske har skallevärken gett sig en millimeter just nu, ska testa lägga mig.
Så natti natt 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar