torsdag 30 maj 2019

Ger sig inte 😢

Denna dag gjord och jag mumsar i mig antibiotikan för fulla muggar. Tyvärr inte än med nån hjälp 😩 Diareerna fortsätter och jag är så hungrig att jag vet inte vad. Dricker denna jädra resorb och blåbärs Proviva, mosad potatis, fiskgratäng och lite osaltade riskakor med en pytte sträng kaviar för att få smak. Åh vad jag skulle vilja ha en pizza nu. Vikten rasar och jag är nere på 79 nu så tappat på dessa 3 dagar över 3 kg. Och det är ju bra då jag borde ner till 72 ca för att min ryggrad ska må bra. Men inte på detta vis. Men för att se nått positivt med det hela har jag fått hjälp på traven ner nu😜👍🏻

Nu hoppas jag att jag mår bättre i morrn? Men om jag jämför förra skovet för lite över 1 år sedan. Då kom det efter 5 månader utan antibiotika.  Allt så inte i samband med kur och nu har jag fått så galet mycket intravenöst antibiotika sedan i fredags ända till söndag kväll. Plus då en antibiotika jag reagerat illa på förr med svår diaree. Så kanske det är segare att få det stabilt nu?  Jag vet att jag och min tarm sjuksköterska pratade om detta och om man inte får bukt på det kan man få transplantation av frisk människas avföring lavemangat upp i tarmen och det ska tydligen vara med god effekt. Låter jätte läbbigt att få nån annan människas avföring insprutat i min tarm 😲😲 men tur att det finns.  Jag hoppas på en liten bättring till i morrn i alla fall hoppas hoppas.

På en vecka nu har det varit groteskt mycket. Först min operation, 40 graders feber , anafylaxi, och closstridium. Jösses min stackars kropp mår ju fan rent sagt. För att inte tala om vad jag mår😢  Så sitter man här helt själv och återigen fyfan vad jag vill ha Mammsen här nu❤ När man är liten även om man är stor hehe så är mamma alltid mamma❤ Det går inte att komma ifrån.


Denna anafylaxi jag fick sitter lite som en panik i mig faktiskt. Jag är ju en känslig person och en person som gärna vill prata när otäcka hemska saker händer.  Man behöver älta liksom För att fatta vad fasen hände 😲 Att vara sekunder från döden det var faktiskt inte nått jag trodde jag skulle få uppleva. Inte nu. Och  Att man var så närvarande i händelsen och kände hur livet rann ur mig så hann man tänka så mycket konstigt. I detta vita sken som var det var så vitt,  var focus stäng inte ögonen för stänger du dör du tänkte jag. Och jag hann tänka var det så här för mamma och hon var alldeles ensam plus att jag skrek tror jag ring min dotter, hon måste hinna hit. Så absurt allt och så fruktansvärt läbbigt att livet bara kan ta en vändning på nån sekund usch.Ena sekunden är du närvarande nästa på väg bort. Undrar om man nånsin kommer över denna skräck?

Och jag har nu fara väninnor som inte längre finns här på jorden , alltså detta är ju ingen ålder att lämna😲 är bara så läskigtvtycker jag. Tänk Kate för bara nån månad sedan. Hon ringde och hade så ont nästan grät, jag så åt henne åk in till akuten.  Hon somnade in bara på natten sen😢 ❤ Det är bra läskigt ändå så snabbt det kan gå.

Kan säga att varje antibiotika tablett jag tar nu har jag min epipen i handen, telefonen,  min burk med betapred nära plus tavegyl anthistamin. Jag är fasen livrädd efter detta. Å aldrig nånsin får någon lämna mig och ge mig nått skit utan uppsikt, aldrig!!!!

Tänker också på om jag varit ensam där på ortopeden. Kan inte slå bort den tanken, då hade jag nog inte levt nu. För droppet skulle väl gå 20 minuter och där på ortopeden är det aldrig nån som går in i onödan och kollar till en, har aldrig hänt. Så då hade jag kollapsat i ca 20 minuter vilket inte hade varit Så mycket liv kvar förmodligen, hemska tanke. Jag kommer aldrig våga åka dit ensam aldrig. Jag Fick en ny chans här. Hade nån form av skyddsängel❤

Näe ska ta min 4,de tablett för dagen och gå och sussa. Vill bara vakna till en diaree fri dag i morrn, så innerligt.

Med det säger jag på återhörande 😚❤ och natti natt ❤

Inga kommentarer: