måndag 13 maj 2019

Intuition.

Så var det då söndag. Idag blev en dag att göra allt klart här hemma inför operation så jag inte behöver göra nått på 1 månad. Iallafall inga större tyngre saker.  Så jag har pysslat lite, städat ur min ena garderob då jag har kläder där tvättade med sköljmedel och bara att lukta på dem eller ta i dem så reagerar jag. Har ju konstateras parfym allergi både klass 1 och 2 så inte så konstigt.  Så det blev tvätta massor med ättika och parfymfritt tvättmedel. Sedan lite pyssel här hemma så allt är klart till tisdag.

Pratat med pappa flera  gånger och J likaså.   Just nu sitter jag här skriver och kollar på tv på samma gång.

I morrn blir det att handla hem lite så jag klarar mig första veckan om det nu blir operation på tisdag eller test sedan operation nästa tisdag. Vi får se hur det blir. Min rygg känns väldigt konstig just nu då jag i går knappt kunde röra mina ben alls , rejält bortdomnade upp nästan till höfterna. Idag fick jag en smärta som jag aldrig förr känt och den kom pang. Det var som nån satte elektricitet i min rygg i länden samtidigt som en kniv stacks in på samma ställe, så kändes det. Ohygglig smärta så jag bara skrek. Då blev jag rädd. Kändes nästan som nått gick av och iom det small det till i nacken. Efter det har jag knappt vågat röra mig.

 Jag insåg också en annan sak som gör mig riktigt rädd men det vill jag inte gå in på här. Jag är ju en person som känner saker, att saker ska ske, att nått inte stämmer osv . En enorm intuition.  Ett medium jag var till för länge sedan, en äldre kvinna som hållit på med detta i hela sitt liv sade en gång till mig att jag besatt en enorm intuition. Och att jag gång på gång ignorerade det vilket jag absolit inte skulle göra  för det har varit sånt massor av gånger. Jag har verkligen känt av saker innan det händer.  Bara en sådan sak då min mamma hastigt dog så hade jag några veckor innan tänkt att jösses den dagen nån av mina föräldrar inte finns mer hur klarar man det, hur klarar man sitta med kanske när ens älskade går bort. 2 veckor innan mamma dog kom det upp nästan varje dag.

Lika då den gången jag åkte på semester med min dåvarande kille och barn och det sista jag tänkte då vi åkte var ....få se om han kommer klara 1 vecka och ha familjeliv.  Lustigt tänk men 2 dagar  därefter satt jag i en polisbil därifrån i skräck. Likaså den blick jag ofta såg hos den personen som jag aldrig nånsin sett men jag förknippade det med en händelse och på polis station fick jag reda på vem han egentligen var och vad denna hade gjort, det var inga trevlig saker kan jag säga men vidareutvecklar  inte det här. Men jag kände på mig  Det har varit många sådan saker genom livet att man fått en känsla, en magkänsla och kort efter händer nått.  Idag fick jag en sådan känsla vid en händelse,  otäckt.
Men nu blir det lugnt i 1 månad för min del och jag tror jag behöver det efter allt som varit också. Gå igenom operationen, följa instruktionerna, verkligen ta hand om mig själv och världen får klara sig utan mig nu denna tid. Jag måste få bli bättre i min kropp så är det bara. Många saker har skett nu som totalt dragit ned mig och väl nere i skoskaften så förminskas det lite och det stör mig .


Det är verkligen nått man oftare borde tänka på och nedan är exakt vart jag står just nu efter allt som varit under många år. Det är ledsamt om människor inte förstår att man stått ut med så mycket så man är totalt slut på energi. Man ska inte behöva förklara då och inget jag tänker göra heller. Jag vet vad jag gått igenom, hur jag mår  och det är det enda som betyder nått i ärlighetens namn. 




Words säger jag 👍🏻

Nåväl, söndagen är över och det har blivit måndag. Snart natti natt och med det säger jag på återhörande 😚❤ 


Inga kommentarer: