Gårdagens cyklande mm tog ut sin rätt i dag 😢 Har inte kunnat gå på benen på hela dagen. Det känns som någon sprutat in 100 kg bly i hela benen upp till ljumskarna plus bedövat dem tvi vale😩 Så jag har suttit mestadels av dagen och inte gjort nått och skiten släpper inte. Och på det en förlamande trötthet. Tror allt kommer efter nu och på lördag är det mammas dödsdag också 😢 Jag som är en magnet för känslor, så mår väldigt dåligt. Och som sagt min sorg är fortfarande tung.
Jag fick höra att nån på kalaset opponerat sig mot vad man pratar om. Att man inte får prata om vad som helst utan man ska prata om sånt andra gillar typ. Vadfan säger jag om sånt. Är man fullt av folk pratar man ju inte in för alla, har nått jädra föredrag heller utan man hamnar vid nån och en diskussion påbörjas. Om man sen då väljer att stå bakom ryggen på personer i en diskussion som då inte behagar är ju det lättaste att gå därifrån så jädra enkelt. Varför lyssna till nått som stör en, som irriterar en och som man inte har nått intresse av? Då är man ju korkad anser jag.
Men så hade det skett tydligen bakom mig och en kvinna . Hon frågade mig angående sjukvården då hon visste att jag valsat runt i den både med mig själv och min pappa även min dotter förr. Hon bad om råd och jag gav förslag. Då hade några stått bakom oss och grimasera, viskat som små jädra barn ungar kan inte bättre säga att, varför ska man prata om sånt. VARFÖR INTE. När jag kommer nånstans är det alltid första som frågas , vad jobbar du med eller vad gör du . Och eftersom jag är sjukpensionär då så säger jag det och då slutar diskussionen eller intresset. Alltså som sjuk är du under deras skolor då eller? Är man inte värd att prata med Då? Jag har ju för fasen haft ett liv innan min skada också. Omvänt Då? Deras jobb som vad det nu är skiter väl jag i rent krasst. Men jag är uppfostrad att prata med alla om allt utan att nedvärdera nån för att den inte har någon status i samhälle eller inte är exakt lika mig osv. Även om jag inte är ett dugg intresserad av dennes arbete så är jag hövvlig, empatisk och lyssnar och pratar ändå. Det kallas folkvett , medmänsklighet och name it.
Men tydligen hade det blivit en jädra massa grimaser bakom våra ryggar igår hahaha att det ens orkade stå kvar då, så lätt att bara gå ifrån och sluta lyssna för bövelen. Jag stod kvar och lyssnade på odlingar och blommor och rubbet fast jag inte hade nått intresse. Jaja suck säger jag. Jag tänker fortsätta vara sjuk, sjukpensionär och stå upp för det. För trot eller ej vi sjuka kommer inte från planeten mars, vi har också upplevt saker. Jag kan lova att det är det tyngsta jädra heltidsjobb man kan ha. Ingen lön, ingen semester, inget ob för att du dygnets alla timmar jobbar med skiten. Med detta kommer man aldrig nånsin från sitt jobb, sug på den😜😠
Och jag är evigt tacksam att jag blivit den jag är pga mina erfarenheter som just sjuk. Detta har gett empati inför andra och medmänsklighet kan jag lova. Det flyktiga, dryga och allt vad det heter det läggs på hyllan direkt man blir sjuk/skadad. Då får man ett helt annat perspektiv på livet vilket jag är så tacksam för. Att lära sig se det lilla och bli glad för det. Detta såg man aldrig som frisk.
Nåväl, stackare säger jag som behövde lida av petitesser hehe. Sånt tar energi det med vill jag lova, onödig sådan 😜
Nu ska jag mysa i min fåtölj och vila mina bly ben och fortsätter min dag med ingenting som den sjukpensionär jag är 😜 Kan vara gott det med 😜👍🏻
Så på återhörande 😘❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar