En lång dag blev detta. Åkte till sjukhuset vid 1 dotra och jag och fick leta parkering i 30 minuter 😦 Inte en enda på hela sjukhus området suck!!! Hur fasen ska man ta sig dit liksom? 7 på morgonen med matsäck och termos eller? Så ruttet ett så stort sjukhus som inte kan leverera p platser ens. Vi fick gå skit långt utifrån. Min ben efter dessa 3 veckor skriker benhinneinflammation 😩 Jag har så ont i benen att jag får lyfta dem in och ur i bilen. Väl hos pappa frågade vi som vanligt hur ligger han till? Jodå , såren har artat sig, icke inflammerade men massor. Värden på topp och den infektion som sågs i blodet hade vänt och backat och han var klar för hemgång rätt och slätt idag. Toppen!!! Vi lät dem lägga om såren i lugn och ro och åkte och handlade lite till pappsen, fyllde på kylskåpet. Vi passade på att äta på IKEA och en snabb kik där. För min del blev det ett riv järn för 29 kronor hehe. Sen till city gross och handlade bananer, jordgubbar och en mega räk macka som han älskar. Kl 18 var vi tillbaka på hemmet och där satt pappa och lyssnade på musik. Men ganska snabbt efter han varit ute och rökt märkte vi att han förändrades igen. Blev som matt, låg och blank. Gick inte riktigt att prata med han. Som att demensen kom BAM!!! Nått händer då han röker hmmm. Som om kärlen stryper sig i hjärnan. Han ska inte röka tycker jag nu.
Jätte läskigt att se hur frånvarande han blir. Men om det är ren och skär trötthet eller demensen som slagit till nu är svårt att säga. En sak är klar att när det kommer är det otäckt för han liksom tappar livs gnistan. Han har också blivit väldigt långsam. Ja dessa 3 veckor på sjukhus har verkligen förändrat lilla pappa. Och ja jag vet han är 85 år och dagen det försämras kommer ju och det kanske är nu. Det är lite jobbigt tycker jag. Detta att inte kunna prata med pappa om allt som vi kunnat tills nu. Jag menar pappa är pappa den man anförtror sig till , den där vuxna man känner tryggheten till det är ju pappa❤ Innan var det ju mamma alltid. Och klart det är tufft då han är den enda jag har kvar nu. Den dagen han inte finns är jag ensam liksom. Även om man är i min ålder och har turen att ha mamma och pappa eller en av dem så är det just ens förälder som man kan snacka med om allt, som är lojala. Alltid stöttande etc. Det finns ingen som kan axla den rollen i livet så är det. Och jag fasar för den dagen båda mina älskade föräldrar är i landet bakom molnen, fy så tufft😢😢
Jag Tar en dag i taget nu.
Jag fick behandling i dag och min kropp är rejält krampad överallt. All oro över så mycket nu och allt som varit har gjort att varenda muskel i min kropp dragit i hop sig i kramp. Det är faktiskt rejält illa nu. Ja jag måste hitta tillbaka nu men det kommer ta tid. Nu är det 3 dagar kvar till hematologen 🤗🤗
I morrn tänker jag ta en mysdag hemma igen jag behöver det med min kropp. Bara vara.
Dotras killes syster fick värkar nu i dag och i kväll åkte det in till BB. Bebis på gånng❤ Spännande ❤
Och vädret då, ja suck!!!! GRÅMULET OCH REGN😩😩 som det varit i månader nu. Nu börjar det bli rejält tärande. Minns fasen inte när solen lös sist. Augusti??? Näe det är vidrigt väder som varit hela denna vidriga höst usch.
Nu blir det en dusch och sängen och på det sova tills jag vaknar, jösses så skönt. Med det säger jag på återhörande 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar