Lördagen snart gjord den med. Tog mig sovmorgon i morse så skönt. Sova tills man vaknar👍🏻 Vädret var urruset på morgonen med kolsvart och hällregn men övergick till några solglimtar a 5 minuter till åter nu i kväll piss regn och grått. 8 grader varmt och vår blommorna har tydligen börjat komma upp😲 Bara hoppas det inte blir snö och kallt nu då så allt dör.
Jag åkte till pappsen en sväng när jag käkat och fixat här i dag. Han var pigg och vi letade upp en gammal polare till honom via Ratsit. Hade att välja på 25 stycken så jag började på nummer 1 och ringa hehe. Fick förklara mig och tro på sjutton första var rätt, vilken tur. Så de babblade på ett bra tag så kul. Efter det mötte jag upp J på stan och vi gick till China och tog en buffé där, så magiskt gott. Jag kan ju äta ganska mycket där vilket är tur så man nån gång kan gå ut och mumsa gott. Satt där till kl 20 och vräkte i oss massa gott och kaffe och efterrätt på det. Men sen var energierna puts väck och bara åka hem och vila. Går inte att göra massa saker på en gång😢
Detta är så svårt att förklara för folk likväl att förstå. Jag tror att har man inte haft utmattnings syndromeller varit kroniskt sjuk själv kan man aldrig förstå. Detta är som ett jädra mantra känner jag hela tiden att försöka förklara. För mig blir det så att visst antal timmar att göra nått sen kommer ridån pang bara och jag blir så trött att jag kan stå och sova. Plus att min blodsjukdom också innehåller en total trötthet så blir det lite dubbelt upp. En förlamande trötthet. Jag kan heller inte säga att denna är borta på onsdag eller till nästa vecka. Det är enbart tiden som får utvisa detta. Detta blir förståss frustrerande för omgivningen som är friska, att vänta när ska jag bli mitt vanliga jag. Likadant att man ofta får höra att man får lite rycka upp sig, tänka på sin omgivning mm. Ja jag önskar verkligen jag kunde det men jag kämpar varje dag att klara av mig själv och det måste ju gå före. Om jag inte klarar av mig själv hur ska jag klara av nån annan då???
Och jag tänker inte be om ursäkt att jag på detta vis är jobbig, jag kan inte göra nått åt detta mer än rida med i stormen och se när den bedarrar liksom . Mina energiförråd är tömda helt enkelt, slut, tomt, fenito och utan energi näe då funkar det liksom inte. Det blir också stressande att höra att jag måste snabba på. Jag KAN INTE snabba på detta. JAG styr inte detta i min kropp vore det så enkelt hade jag redan förpassat det till undre jorden tro mig 😜. Ja jag vet inte hur jag ska förklara mer än att det kommer tillbaka när det kommer troligast.
Ja det blir jobbigt att bara prata om det varje dag, försvara det och älta det. Mycket kan man älta men inte detta det ger ännu mer stress i kroppen. Jag har pga detta haft En kollaps riktigt så det blev både hjärt påverkan och allt och jag har haft 2 rejäla panik attacker och dessa önskar jag knappt min värsta fiende kan jag säga. Det är hemskt med panik ångest. Och jag har fått det av stress, för många måsten. Det är alla måsten jag just nu måste sålla bland för just nu måste jag ingenting !
Jag har mina alla sjukdomar och skador jag måste lägga prio på för dessa lever jag med 24/7 Och jag har pappa som inte klarar allt utan mig, det är vad jag klarar nu och orkar. Egentligen skulle jag enbart orka mig själv men det går ju inte. Då Hade inte pappsen levt i dag det kan jag lova. Men jag har även sållat på det då jag inte orkar 100 just nu. Jag har en diger lista framför mig nu i vår med massa läkar besök och undersökningar. Det är lung och allergi, gastro enheten, dietist, DXA mätning och pröva ut mediciner jag tål vilket inte kommer bli lätt med mastocytos😲 Plus ev en axel operation på det och såga av nyckelbenet. Så det är och blir över och till allt detta måste jag samla energi också . På det kan hända ev en bränning i länden och blockad i nacken. Så nog finns det allt😩
Ingen hellre än jag vill bli mitt gamla jag. Och jag har fullaste tron på detta självklart och vill inte höra att detta är omöjligt. Ingenting är omöjligt i livet det vet jag och min inställning att allt kommer bli bra kan ingen ta ifrån mig, klart det blir bättre. Bra kan man aldrig bli som kroniskt sjuk men bättre!!! Men det krävs tid, lugn och ro. Och framförallt, jag har inte inhandlat dessa sjukdommar nånstans och frossar mig i dem. Pga omständigheter i livet, felbehandlingar på sjukhuset mm har jag hamnat där jag är i dag skall icke förglömmas så skäll på det som tillät mig bo 19 år i möglet, han som satte denna intravenösa injektion i min arm trots att jag sa jag TÅL inte. Efter allt detta blev jag sjuk punkt!!!!
Nåväl, nog att försvara nu😩 Nu blir det lite pyssel, se på TV och sedan sussa 😜👍🏻 med det säger jag på återhörande och natti natt 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar