Nu har mitt kylskåp satt fart och mala likt en knivslip och ljudet går över allt annat här hemma. Rakt in i hjärn substansen så irriterande är det. Detta ljud plockar verkligen fram det sämsta hos mig 😩😩
Snart kastar jag ut min bostad på byte och drar. Blev bara så in i bomben irriterad över en salig massa saker. Jag är en öppen bok och jag har alltid skrivit om precis allt men har sen lång tid inte gjort det pga anledningar. Och det stör mig att inte kunna skriva allt. Det jag tycker, känner står jag för och har alltid gjort. Normalt sett säger jag vad jag tycker och sen får man kritik eller inte och det får man ta. Jag klarar kritik om den är befogad men icke om så är fallet inte. Jag är också en vuxen människa vid mina sinnes fulla bruk och bestämmer helt själv vad jag vill och inte vill. Anklagar nån mig för nått får de igen med samma mynt och vet jag att jag har rätt kämpar jag för det till yttersta kanten. Jag har gått livets hårda skola vilket jag i dag är så tacksam för. Lärt mig klara mig själv in i nöden och lösa problemen helt på egen hand. Har förr aldrig bett om hjälp då jag vet att gör man det får man det slängt upp i fejset senare att man utnyttjat eller nån annan skit. Har jag strulat till livet , fått ekonomiska problem har jag löst det på egen hand. Min stolthet skulle totalt haverera om jag inte klarat mig själv eller konsekvenser av handlingar man gjort osv.
Men allt skrivs inte här och de stör mig att inte kunna göra det fullt ut. Det blir en tagg i hjärtat på nått sätt. Och hålet av den taggen blir bara större och större vilket jag inte gillar. Näe ärligt talat är det så mycket som hänt, händer som lett mig till en total utbrändhet jag fightas med 24/7
Jag har ju en förmåga att veta saker, jag ser enormt bra ALLT och jag har en sjukligt bra intution i min mage. Varenda gång min mage larmar har jag haft rätt. Likadant känner jag på mig om nån ljuger hur smart den en tror att den är. Och jag har sett, känt och hört så mycke så ojojoj. Detta har jag fått av min mamma som var likadan. Hon såg också innan nått hände . En sak är säker att underskatta inte mig säger jag . Under det 4 år min dotter var som mest sjuk då hon var liten lärde jag mig att sova med ett öga vaket då vad som helst kunde hända och hon blev sämre och jag varit ensam ansvarig.
Jag är som jag skrivit förr trött på mångt och mycket just nu .
Det jag inte kan acceptera är att man ljuger eller förskönar. Inte står upp för det man gör vare sig det är fel eller ej. Anklagar och antar är det värsta jag vet. Allt handlar om ärlighet hur illa det än må vara. Utan den egenskapen som mpnga faktiskt inte besitter, håll er långt borta från mig.
Ja livet är inte enkelt och kommer nog aldrig bli heller men är man ärlig, kan ta en ärlig diskussion om det kommer man långt. I denna pandemi har mitt liv stannat upp på gott och ont i.o.m denna distansering. Jag har hunnit vara med mig själv alldeles på egen hand för första gången på 30 år, inte varit överallt och ingenstans och tagit mina sista krafter alltid sen stupat döslut. Jag har verkligen lärt känna vem jag är, vad jag vill inte b6sra vad andra tycker att jag ska göra eller alla måsten jag egentligen inte orkat med. Jag är ju också sjuk och illa skadad i så gott som hela min kropp. Utåt sett en bra dag kan ingen se den smärta jag går med 24 timmar per dygn. Veta att allt jag gör kostar i mer smärtor och att mina krafter faktiskt är lika begränsade som alla andras. Jag går inte på duracell batterier även om jag mitt upp i nått jag företar mig så ger jag inte 100% utan alltid 210% Och det ger dagar i sin tur jag knapp kommer upp ur sängen, inte orkar ta av mig nattlinnet ens. I princip bara få dagen att försvinna för det värker så in i bomben.
Oj detta låg aom utkast, så kablar ut denna dag som måste vara i förrgår hehe och fortsätter i nyy inlägg för dagens händelser eller smått och gott.
Fortsättning av veckan följer.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar