Det blev en minst sagt en kaotisk morgon. Upp tidigt för att göra mig i ordning inför operation . Ringde pappa inget svar, ringde kontakt person inget svar, ringde sjuksköterskan inget svar 😩😩 En kvart innan jag ska bege mig ringer de. Pappa hade förts med ambulans på morgonen till akuten 😲JAHA??? Han var inte kontaktbar men hade vaknat till då ambulansen kom så han fick följa med in. Jaha vad gör jag nu tänkte jag en kvart innan. Vågar jag operera mig eller vad? Ifall det händer pappa nått? Men min magkänsla sa ÅK. jag har ju fått denna operation uppskjuten nu sedan maj så det måste vara min tur nu, jag ska ju också orka liksom. Så jag åkte. Ringde akuten på vägen som ine svarade och bad dotra försöka. Hon fick inget svar heller fast hon kom fram vilket jag kan tycka i corona tider att man borde ge då vi anhöriga fanimig är utestängda från allt. Då ger man information 😠😠
Väl på väg i solskenet som det var i dag, ljuvlig brittsommar med klarblå himmel tog jag mig ett snack med mamma där uppe 😜 Inte i dag sa jag till henne. Inget får ske i dag med pappa för jag måste få operera mig. Vilken annan dag på året som helst men inte samma dag. Vid varje operation jag gjort har nått samtidigt hänt . Knä operation fick mamma hjärtinfarkt och jag fick hoppa runt på kryckor hela natten på akuten och ballongsprängningar, nyopererad. När jag hade closstridium plus störtblödningar då jag gjorde en kemisk skrapning och bodde på toaletten bröt mamma lårbenet och opererades akut. Så idag bad jag verkligen om att näe inte idag. Och min intution sa mig också att detta kommer gå bra.
Kl 13 opererades jag på flertalet nivåer i bäckenet. Jag gick in i nån form av koma då jag kom dit ja bedövnings sprutorna är ju alltid värst för fyfan så ont det gör. 😢😢 Men väl klara med dem så försvinner ju allt. Jag fick en korttidsverkande bedövning då jag körde bil helt ensam sen hem. När man bränner i nedre delarna är det ju lätt att benen sticker i bedövningen och utan dessa blir det svårt att köra hem. Men men väl på operationsbordet gick jag ner i nån form av total avslappning. Å trot eller ej jag nästan slummrade mellan bränningarna. Lite tufft att ligga på mage med nacken men jag var så avslappnad så har aldrig varit med om nått dylikt. 1 timma tog det och när han sa nu är det sista var det gudabenådat skönt. Jag fixade det mitt i all kaos 🤗🤗 Och nånstans då kunde jag nästan känna mammas närvaro. ❤❤
Fick sitta knappt en timma i väntrummet sen för att få igång ena benet . Drack lite kaffe och pratade lite med 2 andra som skulle in och göra samma sak och vips kändes det ok i benet att klara koppla och köra hemmåt igen. Ringde åter akuten direkt och fick prata med vårdpersonal som hade hand om pappa. Han var vid gott mod älskade pappa❤ Han var som vanligt undervätskad som han alltid varit där på hemmen fan ta dem. Så hade fått dropp, hade lite vätska i lungorna och förståss urinvägsinfektion. Ja de hade ju inte medicinerat honom för de skulle avvakta 😠😠 Men han skulle få åka hem igen lustigt nog??? Men vätska i lungorna liksom??? Jag hoppas verkligen de kommer hålla koll på honom nu . Ska ringa lite senare i dag och höra.
Ja vilken dag😩😩 Nu sitter jag här i min underbar soffa, tar det väldigt lugnt och bedövningen håller på att gå ur så det börjar kännas lite. Svårt när man gjort ryggen och bäckenet och sen ska ligga eller sitta. Så det lär nog bli 2 alvedon inom snar framtid tror jag. Men nu är det VILA som gäller och så glad att allt gick bra i dag både för lilla pappa och mig❤❤
Nu ska det bli serie marathon på TV 😜 med det säger jag på återhörande 😚❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar