tisdag 12 juli 2022

Otäck händelse

 Livet rullar på. Fortfarande väldigt trött men det blir lite bättre för varje dag tack o lov. Skurat här hemma  för att få bort coronan. Känns lite äckligt då man vet vilket jädra virus det är och hur lätt det smittar.  Flera vänner jag pratat med sista veckan har alla legat i helvetet nu och de i sin tur har anhöriga sjuka just nu, rejält sjuka trots flertalet vaccin sprutor åker det på det rejält. Jag känner mig så galet tacksam att jag klarat av detta  utan en enda vaccin dos i mig. Tycker mig höra att de som varit vaccinerade har fasen varit sjukare lustigt?? Ja jag har sedan corona startade alltid haft enorm respekt för detta virus, skyddat mig så fort jag gått ut bland folk och alltid burit både mask och visir. Jag har aldrig slarvat men åkte på skiten tillslut iallafall.  Den där förbannade karln som gick på Kvantum i Piteå och hostade som en lungsjuk rakt ut med öppen käft. Tänk va han kunde inte hålla för. Det kan inte vara nån annan då vi inte stötte på nån så än denna karl. Och 3-4 dagar senare hade jag hög feber.  Så lätt kan det vara,  en enda hostande person fy!!!

Jag är corona fri men skulle inte gå ut utan mask, aldrig.  Min väninna är tyvärr inte corona fri , hon tog test i går och hade fortfarande det hmmm??  Ja tacksamheten att jag ändå klarade mig så bra är så stor. Nån där skonade mig kanske❤ För en gång skull drog jag inte nitlotten 👍🏻

Men till lördag kvällen då jösses säger jag.  Vid 23 tiden ringer jag J som inte svarar  och så kan det ju hända. Men timmarna gick och han ringde inte tillbaka.  Jag ringde igen och igen, skickade sms och tillslut säger hans telefon att han går inte nå. Hmmm, fick en olustig känsla i kroppen och bestämde mig för att åka över och kolla läget.  Nått kan ju ha hänt, han har rammlat, svimmat, blivit sjuk etc. Vi är ju i den åldern att man kan drabbas av nått. 

Kommer dit och bilen är hemma, men kolsvart inne. Hade då ringt säkert 50 ggr . Går in på altanen och ser tv,n flimmrar och han ligger i soffan helt orörlig 😲 Jag bankar på rutan, ropar, ringer på dörren som en psykopat men han rör sig inte. Vadfan , blev livrädd  och tänkte vad fan gör jag??? Ringde min dotter som skrek ring ambulans och jag ringde hans mamma, svärson mfl och fråga vad gör jag han reagerar ju inte.  Paniken var fulländad och jag var så torr i munnen att jag trodde jag skulle gå hän jösses. Vad gör jag. Ringer min dotter igen och hon larmar ambulans vilket de andra med sa att nog var det enda. Vadfasen har hänt varför reagerar han inte😲 Flashbacks från jag fann mamma på samma sätt helt livlös, jag trodde jag skulle tuppa hela jag skakade som ett asplöv. 112 ringer upp mig och jag hade åkt ut på parkeringen för att möta upp ambulansen. De tyckte jag skule dra nått genom fönstret vilket jag tänkte vad??? Hans anhöriga var ju på väg nu med nyckel jag kan ju inte dra en stol genom rutan mitt i natten, ellet kan man det? Ingen höjdare att vara där ensam och jag bara ser honom ligga orörlig i skenet från tv,n.

Ambulansen kommer riktigt fort oj det flög fram. De for ut och dundrade på rutorna rejält och han vaknar my lord, tack o lov och gode gud. Min hjärna hade redan ställt sig in på att detta var kört,  att han levde inte. Som nått försvar för de som komma skulle,  väldigt otäckt. Jag skakade nått så in i bomben att jag studsade och självklart så glad att han stod där i dörrhålet fullt levande men lika chockad han, vad händer??? Ambulans personalen kom med filtar till mig för jag var en sekund från tuppa av chock jösses. Total panik.  De var kvar ett tag och vi lugnande ner oss men det tog en timme innan jag kunde köra hemåt igen  rejält omtumlad men så tacksam att han vaknade till slut.  Ja vad säger man  men ambulans personalen sa de hade självklart gjort desamma. Han vaknade ju fasen inte  trots bankande, ringande etc. Och varje minut om det varit nått är ju värdefull tid.  Jag hade ju inte kunnat åkt hem och hoppats på att han vaknar väl detta hade väl varit sjukt om något. 

Väl hemma mitt i natten tog det ett bra tag innan adrenalinet lugnade sig. Fyfan så rädd jag va. 

Nåväl på väg till dagen iall ära blev ut till en restaurang vid vattnet och inmundiga den godaste sommar salladen jag ätit 😍😍



Där blev vi sittande bra länge och bara njöt av utsikten😍

Men kände när jag kom hem att man var lite trötter men så värt det. En mysig dag efter allt trist som hänt.

Med det säger jag på återhörande😙❤


Inga kommentarer: